- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
871-872

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

871

Elektriska maskiner

872

Fig. 13. Banmotor (likström), 30 HK,
550 volt, 550 varv per min. (A. S. E. A.)

ankarets rotation uppstår i
an-karlindningen en spänning/
riktad mot strömmen; den kallas
därför
motelektromoto-r i s k kraft. Vid motorns
igångsättning kan ej ankaret
utan vidare inkopplas till full
nätspänning, emedan ankaret då
står stilla och ingen
motelektro-motorisk kraft förefinnes, vadan
ankarströmmen bleve för stor.
Man får i stället småningom låta
ankarspänningen tillväxa genom
urkoppling av motstånd i ett
p å d r a g (pådragsmotstånd) ;
ankarströmmen kontrolleras på
en ampéremeter under
pådrag-ningen. — Reglering av motorns
varvtal under driften kan ske
så, att fältströmmen ökas 1.
polspänningen minskas, vilka
operationer båda minska hastigheten;
motsatt resultat fås, om
fältströmmen minskas 1.
polspänningen ökas. — Även vid motorer
skiljes mellan shunt-, serie- och
compoundmaskiner. S hu n t mo
-torn (fig. 8) arbetar med i
det närmaste konstant varvtal,
oberoende av belastningen, och
användes därför till drivande av
sådana arbetsmaskiner, som
fordra jämn hastighet. Dess vridande
moment är proportionellt mot

strömstyrkan. Den regleras med
minsta effektförlust genom
motståndet i magnetkretsen.
Seriemotorns (fig. 9) varvtal
sjunker hastigt vid ökad belastning;
utan belastning får den ej gå, enär
den ”rusar” vid tomgång.
Vridande momentet tillväxer vid små
strömstyrkor med strömstyrkans
kvadrat. Seriemotorn användes
därför, där igångsättning ofta
sker, där stort
igångsättnings-moment erfordras och där man
ej gör anspråk på jämn
hastighet (spårvagnar, kranar, hissar
o. d.). Compoundmotorn
förenar i sig shunt- och
seriemotorns egenskaper. — II.
V ä x e l s t römsmaski ner.
Smärre
växelströms-generatorer utföras på
liknande sätt som
likströmsgeneratorer. Fältet matas dock med
likström, och ankarströmmen
behöver ej likvändas med
kommuta-tor utan uttages med släpringar
på ankarets axel. Större
generatorer byggas med stillastående
ankare, s t a t o r, och roterande
fält, magnethjul 1. r o t or
(fig. 15). Växelströmmen kan då
utan släpringar uttagas från
sta-torn, varigenom man kan
generera ström av hög spänning.
Mag-nethjulet måste däremot matas
med likström, som oftast genere-

Fig. 14. Valsverksmotor vid Domnarvets
järnverk. 3600/9200 HK. (A. S. E. A.)

Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free