Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eddington ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Edelfelt—Eden
688
1783—1810 direktör vid Kungl.
teatern i Stockholm, 1805 blev
han överintendent och 1813
president i Kommerskollegium. Led.
av Sv. akad. 1786. — E:s
poetiska alstring, som står i
beroende av samtida engelsk
diktning, kan betecknas som
förromantisk; särskilt gäller detta
Ode till svenska folket (1786).
— E. var även uppfinnare, bl. a.
på telegrafins och
ångmaskin-konstruktionens område.
Edelfelt. 1. Albert E., f.
1854, d. 1905, finländsk målare,
studerade fr. o. m. 1874 i Paris,
där han sedermera årligen
vistades. Ägnade sig först åt
historiemåleriet (Drottning Blanka, 1877,
Hertig Karl skymfande Klas
Fle-mings lik, 1878) men övergick
vid slutet av 1870-t. till det
naturalistiska friluftsmåleriet. Sina
motiv tog han denna tid i regel
från finländskt folkliv. Under
1890-t. förnyades hans intresse
för historiska och därmed
besläktade motiv. I Kristus och
Magdalena (1890, se ill. till
Finländsk konst) förläde han
den bibliska scenen till en
finländsk björkskog. Han utförde
också dekorativa målningar, ss.
Åbo akademis invigning
(väggmålning i Helsingfors universitet,
1904). Bland E:s övriga arbeten
från denna tid märkas
illustrationer till Fänrik Ståls sägner
(1898—1900; se ill. till
Björ-nebor gar nas marsch) och
andra dikter av Runeberg samt
till Snoilskys Svenska bilder
(1894). Under hela sin
verksamhetstid var han en flitig och
skicklig porträttmålare; till hans
mest bekanta porträtt höra de
av Pasteur, Roux och Viktor
Rydberg (se ill. till dessa ord).
— E. var på sin tid den finska
konstens främste man, en för-
Landshövdingen. Målning av Albert
Edelfelt.
finad, intelligent och skicklig
konstnär, som stöd i beröring
med tidens ledande
konstriktningar och i sitt hemland
verkade som banbrytare för de
moderna idéerna. — 2. B e r t h a E.,
f. 1869, den föreg :s syster, har
utgivit broderns brev, en
levnadsteckning över modern (Alexandra
Edelfelt, 1920) samt Ur en
gammal dagbok. En episod i J. L.
Runebergs liv (1922).
E’delinck, G e r a r d, f. 1640,
d. 1707, flamländsk
kopparstic-kare, verksam i Frankrike, där
han var sin tids mest berömde
gravör. Han reproducerade
företrädesvis sina samtida Lebrun
och Ph. de Champaigne men även
italienska renässansmästare.
E’delweiss [-vajs],
Leonto-po’dium alpi’num, en ullig, c:a
15 cm. hög ört (fam.
Compo’si-tae) med lansettlika blad och
vitludna blomhuvuden. Europas
och Asiens högfjäll.
Ede’m, se ödem.
E’den. 1. Enl. 1 Mos. 2 det
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
