Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Diet—Differentialkalkyl
314
tarmsjukdomar. — Se vidare
Födoämnen.
Die’t (fr. diéte, av lat. di’es,
dag), riksdag, ständerförsamling.
Dieterich [di’trig],
Al-b r e c h t f. 1866, d. 1908, tysk
klassisk filolog och
religionshistoriker, prof, i Giessen 1897,
i Heidelberg 1903, banbrytande
forskare på folkreligionens
område.
Dieteti’k (av grek. di’aita,
lev-nadsordning), läran om dietisk
behandling.
Dietrichson [di’trik-],
Lorentz, f. 1834, d. 1917, norsk
författare, litteratur- och
konsthistoriker. Som deltagare i den
skandinavistiska studentrörelsen
kom D. tidigt till Sverige. 1861
blev han docent i
litteraturhistoria i Uppsala, där han höll
föreläsningar om nordisk
litteratur och spelade en viktig roll
inom Namnlösa
Sällskapet (se d. o.). 1866 flyttade D.
till Stockholm, där han 1869 blev
professor vid Konstakademin
samt som populär föreläsare och
flitig skriftställare utövade ett
betydande kulturellt inflytande.
1875 professor i konsthistoria i
Kristiania, ägnade sig D. sedan
särskilt åt studiet av de norska
stavkyrkorna och utgav De
norske Stavkirker (1891—92).
DietyTmalony’lkarbami’d, se
Sömnmedel.
Dieu et mon droit [djö e måg
droa’], fr., Gud och min rätt;
devis på engelska riksvapnet.
Dieulafoy [djölafoa/],
Mar-cel Auguste, f. 1843, d. 1920,
fransk arkeolog, företog på
1880-t. betydelsefulla grävningar
i Persien, särskilt i Susa.
Diez [di’ts], Friedrich,
f. 1794, d. 1876, tysk romanist,
prof, i Bonn 1823. Genom sina
tidigare arbeten gav D. den
första vetenskapliga
framställningen av den provensalska
medeltidslyriken; genom
Grammatik der romanischen Sprachen
(1836 ff.) och Etymologisches
Wörterbuch der romanischen
Sprachen (1853) har han
grundat den romanska filologin.
Difeny’1, kolväte av formeln
(C,H5)2, smältpunkt 71°,
kokpunkt 254°, framställes genom
att vid ljus rödvärme låta
ben-solångor passera ett med
pim-stensstycken fyllt järnrör, varvid
bensolen sönderdelas i D. och
väte. D. ger vid oxidation
bensoé-syra.
Difenylamfn, (CJLhNH,,
vitt, kristalliniskt ämne, använt
i färg- och sprängämnesindustrin.
Di’fferdingerbalk (uppkallad
efter orten Differdingen i
Luxemburg), bredflänsad I-balk. Vid
balkar med höjd upp till 300
mm. är flänsbredden — balkens
höjd, högre balkar ha alltid 300
mm:s flänsbredd.
Differe’ns (fr. différence [-[di-ferahjs]),-] {+[di-
ferahjs]),+} skillnad, olikhet. —
Differe’nt, olik. — D i f f e
-r e’ r a, vara olik, skilja sig.
Differe’nsavtal, se
Terminsaffär.
Differe’nsräkning, räkning
med variabla storheters
differenser.
DifferentiaTekvation. En
vanlig D. är en likhet, innehållande
en oberoende variabel æ, en
funktion y av æ samt en eller flera
derivator. D. är av samma
ordning som den högsta däri
ingående derivatan. — En partiell
D. innehåller partiella derivator.
Differentialgeometri är
differential- och
integralkalkylens (se dessa ord)
till-lämpning på geometriska problem.
Differentialkalkyl kallas den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
