Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1679
Stockholms slott
1680
Stockholms slott. Karl XI :s galleri.
leri (nuv. festvåningen 2 tr. upp),
som är det yppersta resultatet av
de inkallade franska
konstnärernas verksamhet (den plastiska
dekorationen är utförd av René
Chauveau och den målade av
Jacques Foucquet). Under denna
första byggnadsperiod tillkommo
även bronslejonen utanför
nordfasaden (modellerade och gjutna av
Bernard Foucquet 1702—04). —
Vid Tessins död 1728 voro själva
slottsfyrkantens murar ännu icke
helt uppförda. Under de
närmaste årtiondena bedrevs
emellertid byggnadsverksamheten i rask
takt, och 1754 kunde
konungafamiljen inflytta. Arbetena
leddes efter Tessins död huvudsaki.
av Karl Hårleman, biträdd av tid
efter annan inkallade franska
konstnärer, främst skulptörerna
Bouchardon, Cousin och Adrien
Masreliez samt målaren Taraval.
I enlighet med Tessins planer
utfördes på 1730-t. ö. och v.
trapphusen med sin rika
kolonnarkitektur och Bouchardons lyktbärande
amoringrupper (se ill. till
Ljus-redskap sp. 678). En efter
svenska förhållanden modifierad
fransk rokoko sätter sin prägel
pä de flesta av slottets
rumsin-redningar. Så på våningen 1 tr.
upp mot Norrbro (Oskar II :s och
drottning Sofias rum), inredd
huvudsaki. på 1730—40-t., och
på våningen 1 tr. upp i ö. längan
(nuv. drottningens våning),
vilken iordningställdes 1746—54 för
kronprins Gustav (III) och som
rymmer slottets graciösaste
rokokodetaljer, medan
drabantsalarna i festvåningen (se ill. till
Hårleman) ha en mer
klassicistisk prägel. Ungefär samtidigt
härmed pågingo arbetena i
Rikssalen och Slottskyrkan, vilka
tillsammans helt upptaga s. längan.
Till båda dessa rum hade Tessin
uppgjort ritningar, vilka dock
omarbetades av Hårleman.
Riks-salsarkitekturen tillkom under
1730-t :s senare hälft. De väldiga
skulpturgrupper, omväxlande
allegoriska kvinnofigurer och putti
med emblem, som kröna
listverket, tillkommo i olika repriser;
en del utfördes 1737—42 av
Cousin och de övriga 1756—70 av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
