Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1651
Stockholm (Kommunikationer)
1652
Arvid Böhlmarks lampfabrik,
grundat 1897; Metallfabriks a. b.
C. C. Sporrong & Co (se S p o r
-ron g & Co); Hallbergs
guldsmeds a. b., grundat 1896; G. W.
Linderoths urfabrik; Telefon a. b.
L. M. Ericsson (se Ericsson
2) ; a. b. Lux (se d. o.) ; a. b.
Elektr averken, grundat 1917;
Luth & Roséns elektriska a. b.
(se d. o.) och Svenska radio a. b.,
grundat 1919. —
Livsmedelsindustrin (jämte tillverkning av
dryckes- och tobaksvar or)
sysselsatte vid 167 arbetsställen 6,975
arbetare. De största
anläggningarna tillhörde Bröderna Kessler
(konservfabrik); a. b. Vin- och
spritcentralen (se d. o.) ; a. b.
Stockholms bryggerier (se d. o.) ;
Gustaf Piehls bryggeri a. b.,
grundat 1897; a. b. Förenade
chokladfabrikerna, grundat 1910, och
a. b. Svenska tobaksmonopolet (se
d. o.). — Pappers- och grafisk
industri sysselsatte vid 194
arbetsställen 6,912 arbetare. De största
anläggningarna ägdes av P. A.
Norstedt & Söners förlag, Albert
Bonnier, a. b. Sveriges
litografiska tryckerier, Åhlén &
Åkerlunds förlags a. b., Svenska
tryckeri a. b. (se dessa ord) och Isaac
Marcus’ boktryckeri a. b. (firman
etablerad 1844). — Textil- och
beklädnadsindustrin sysselsatte
vid 83 arbetsställen 4,828
arbetare. De största anläggningarna
ägdes av Stockholms
bomullsspinneri och väveri a. b.,
Stockholms yllefabriks a. b. och
Tångens gardinfabriks a. b. (se
dessa ord). — Läder-, hår- och
gummivaruindustrin sysselsatte
vid 38 arbetsställen 1,176
arbetare. De största anläggningarna
ägdes av a. b. Stockholms skofabrik,
grundat 1899, och Kembels
skofabriks a. b., grundat 1906. —
Den kemisk-tekniska industrin
sysselsatte vid 64 arbetsställen
1,485 arbetare. De största
anläggningarna ägdes av a. b.
Wican-ders korkfabriker, Liljeholmens
stearinfabriks a. b., Nitroglycerin
a. b. och Barnängens tekniska
fabrikers a. b. (se dessa ord). —
Elektricitets-, vattenlednings- och
gasverken sysselsatte 1,399
arbetare. — Dessutom äga ett flertal
av S: s industrifirmor större
anläggningar i S: s grannkommuner,
spec. Nacka, Sundbyberg och
Lidingö, varjämte ett stort antal
större industrifirmor med
anläggningar i landsorten ha styrelse
och huvudkontor i S. — S. är säte
för flera stora banker
(Stockholms enskilda bank, Svenska
handelsbanken m. fl.) och
försäkringsaktiebolag (Thule,
Nordstjärnan, Skandia m. fl.). ■—
Kommunikationer. Från S. utgå
följande järnvägslinjer: Norra och
Västra stambanorna, Stockholm
—Västerås—Bergslagens
järnvägar, Stockholm—Nynäs järnväg
(samtliga från Centralstationen),
Stockholm—Roslagens järnvägar
(från östra stationen) och
Stockholm—Saltsjöns järnväg (från
station i Stadsgården). Inom S.
finnas följande
järnvägsstationer: Central-, Norra, Södra,
Stadsgårds- och östra
stationerna, Albano, Värtan, Liljeholmen
och Älvsjö. Från flyghamnen vid
Värtan har S. sommartiden
daglig, ömsesidig flygförbindelse med
Helsingfors och Stettin. — Den
inre samfärdseln ombesörjes
av ett vidsträckt spårvägsnät
(146,5 km. enkelspår vid slutet
av 1926; jfr S p å r v ä g) och tre
av a. b. Stockholms spårvägar
trafikerade omnibuslinjer, ett
flertal ångslupslinjer (40
farkoster 1925) och en synnerligen
välordnad droskautomobilrörelse
(900 st. vagnar vid slutet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
