Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnfors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597
St j ärnf ors—St j ärnhopar
1598
bakåt förlängda banorna). S.
omkr. 10 aug. (Perseiderna)
synas t. ex. komma från ett visst
område i stjärnbilden Perseus.
Denna periodicitet förklaras
genom antagandet, att Perseiderna
äro likformigt fördelade på en
kring solen liggande elliptisk
ring, som skär jordbanan på det
ställe, där jorden befinner sig vid
tiden för Perseidernas
uppträdande i aug. varje år. Jämförelser
mellan banorna ha ådagalagt
påfallande överensstämmelser
mellan banelementen för bl. a.
Perseiderna och den ljusa kometen av
1862 samt mellan Leoniderna (jfr
d. o.) och Tempels komet av 1866,
varav man möjl. kan sluta, att
vissa stjärnfallssvärmar äro
spillror av upplösta kometer.
Sannolikast torde vara, att solsystemets
rymd är fylld av tallösa, kring
solen roterande småkroppar, av
vilka kometerna och de större
stjärnfallssvärmarna äro mer 1.
mindre stabila förtätningar och
anhopningar.
St järnfors, se a. b. S t j e r n
-fors-Ställdalen.
Stjärngossar. Trettondedagen
har bevisligen redan under tidig
medeltid, från början sannolikt i
klosterskolorna, flerstädes i
Europa firats med dramatiska
framställningar av Matt. 2:1—12,
de vise männens färd. Dylika
framställningar, vid vilka de
deltagande, i regel på något sätt
utklädda gossar, bära en inifrån
upplyst pappersstjärna, ha
förekommit och brukas ännu i många
svenska bygder. S. sjunga i regel
julpsalmer och Staffansvisan (se
Staffansskede) men
framföra på sina håll även ett kort
drama om heliga tre konungar.
En stående figur bland S. är en
komisk, i päls och grotesk mask
utstyrd ”Judas”, vars uppgift är
Stjärnhop i Hercules.
att väcka munterhet men även
att mottaga de gåvor, vilka S.
samla för ett gemensamt gille.
Stundom åtföljes, stundom
ersättes ”Judas” av en ”julbock”. S.
uppträda även annandag jul och
kallas då ofta ”Staffanssångare”.
Stjärnhopar, objekt på
him-melssfären, vilka i tillräckligt
stark tub visa sig bestå av
enskilda stjärnor, inbördes bildande
ett system (med t. ex. samma,
från närbelägna stjärnors skilda
egenrörelser, ss. Plejaderna) 1.
sammanhörande på grund av sina
skenbara lägen e. d. Jfr N e b u
-1 o s o r. ■— S. indelas efter
utseendet i öppna och klotformiga.
De öppna S. ha oregelbunden
form (från vitt kringströdda till
tätt hopade). Antalet dylika med
en diameter större än en
bågminut och med stjärnor, vilkas
ljusstyrka är större än 16 å 17,
har uppskattats till 162; deras
fördelning på himlavalvet bl. a.
visar, att de stå i nära relation
till Vintergatan. Av allt att döma
äro de öppna S. mycket avlägsna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
