Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sterilitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1555
Sterne—Stettin
1556
Laurence Sterne. Mezzotintgravyr av
E. Fischer efter målning av Joshua
Reynolds.
tysk historiker, prof, vid tekniska
högskolan i Zürich 1887, främst
känd genom sin gedigna
Geschichte Europas 1815—11 (10
bd, 1894—1924). — 2. William
S., f. 1871, tysk psykolog och
filosof, prof, i Breslau 1907, i
Hamburg 1916. Inom psykologin har S.
särskilt bearbetat den s. k.
differentialpsykologin 1.
undersökningen av de olika typerna av själslig
konstitution. Som filosof
företräder han en av Lotze påverkad
idealism, enl. vilken världen är
”ett system av självverksamma
och ändamålssträvande väsen och
gradvis över varandra ordnade
värden”.
Sterne [ ston ], Laurence, f.
1713, d. 1768, engelsk författare,
präst, skaparen av 1700-t :s
känslosamma prosa. S. debuterade
som författare först 1759, då
han utgav 2 dir av The life and
opinions of Tristram Shandy,
gentleman (9 dir, 1759—67) ;
senare skrev han Sentimental.
journey through France and Italy
(2 bd, 1768; Yoricks känslosamma
resa genom Frankrike och Italien,
1790—91). Han efterbildades
flitigt, bl. a. i Tyskland av Jean
Paul och i Sverige av K. F.
Dahlgren.
Ste’rnheim [-hajm], Carl, f.
1878, tysk författare. S. har bl. a.
utgivit en serie expressionistiska
skådespel Aus dem bürgerlichen
Heldenleben (Bürger Schippel,
1912, Der Snob, 1913 m. fl.), samt
novellsamlingen Chronik von des
zwanzigsten Jahrhunderts Beginn
(2 bd, 1918), vari han i en
stundom om H. Mann erinrande
grotesk form satiriserar borgaren
och det borgerliga samhället,
Ste’rrometall (av grek,
ster-ro’s, styv, hård), en i röd värme
smidbar mässingslegering. Se
tab. till Mässing.
Stesi’koros, grekisk skald
omkr. 600 f. Kr., en av de äldre
representanterna för korlyriken
(jfr Grekisk litteratur
sp. 1500).
Ste’sso te’mpo, ital., i samma
tempo.
Stetosko’p (av lat. ste’tos,
bröst, och skopei’n, se), apparat
för auskultation (se d. o.),
uppfunnen av R. Laennec, bestående
av en ihålig cylinder av trä
(vanl.) 1. metall, användes som
hörlur av läkare för avlyssnande
av ljud från spec. hjärta och
lungor. — Fonendosko’p,
hörlur i form av en dosa, som
med kautsjukslangar förenas med
undersökarens öron.
Stetti’n, huvudstad i prov.
Pommern, Preussen, 64 km. från
Östersjön, vid Oder, nära dess
utflöde i Stettiner Haff. 250,000 inv.
—■ S. ligger huvudsaki. på v.
Oderstranden. De äldsta partierna
närmast floden ha trånga, krokiga
gator; blott få äldre byggnader ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
