Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenbocken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1513
Stenbocken—Stenfrukt mögel
1514
skicklighet i försvarsverkets
iståndsättande därstädes. Han
gjorde 1710 slut på den danska
invasionen genom segern vid
Hälsingborg, vilken vanns med en
reguljär om ock bristfällig armé (i
traditionen ”Måns Bock och hans
getapojkar”). S. å. kungl. råd,
vidtog S. därpå kraftiga anstalter
för att överföra en här till Polen.
Sedan detta uppgivits, höll han
i Pommern sachsare och ryssar på
avstånd samt vann i Mecklenburg
över danskarna segern vid
Gade-busch 1712. S. innestängdes
emellertid i Tönningen och måste
kapitulera 1713, varefter han till sin
död förblev krigsfånge på
Frede-rikshavn i Köpenhamn. — S. var
en av karolinska tidens främsta
gestalter. Aled ett vinnande väsen,
okuvligt mod och glödande
patriotism förenade han stora
organisations- och fältherreegenskaper.
Han visade även prov på
konstnärlig och litterär begåvning.
Stenbocken (lat.
Caprico’r-nus), stjärnbild på s. hemisfären.
Se även Djurkretsen och
V ä n d k r e t s.
Stenbocks kurir, se H
amin a r b e r g.
Stenborg, skådespelarsläkt,
bland vilkens medlemmar märkas
Petter S„ f. 1719, d. 1781,
vilken på 1760- och 1770-t. ledde en
trupp, som under ytterst
primitiva förhållanden uppförde
skådespel i Sthlm (där han 1773
öppnade den under olika namn till
1799 bestående Svenska teatern)
och landsorten, samt hans son
Karl S., f. 1752, d. 1813,
operasångare. berömd särskilt för sitt
utförande av hjälterollerna i den
gustavianska operan, 1780—99
ledare av faderns teater i Sthlm.
Stenbrohult, socken i Kronob.
1., jämte Älmhults köping
pasto
rat i Växjö stift. I S. ligger
Rås-hult (se d. o.). 3,420 inv.
Stenbräcka, se Saxifraga.
Stenby, se Västra Stenby
och östra Stenby.
Stenbäck, Lars Jakob, f.
1811, d. 1870, finländsk skald,
präst, rektor i ATasa 1846, prof,
i pedagogik i Helsingfors 1855,
kyrkoherde s. å. S. greps på
1830-t. av den pietistiska
rörelsen. Hans diktning (Dikter, 1840)
präglas starkt av konflikten
mellan pietismens asketism och hans
i grunden skönhetsälskande sinne.
Under senare år skrev S. endast
psalmer.
Stenbär, stenhallon (se
Ru-bus).
Stencell, se S t e r e o m.
Ste’ncilpapper (av eng.
stencil, genombruten schablon för
målning o. d., av ffr. estinceller,
beströ med gnistor, av lat.
scin-ti’lla, gnista), se
Kopieringsapparater.
Stendadel, se Blåmussla.
Ste’ndal, stad i prov. Sachsen,
Preussen, 50 km. n. om
Afagde-burg. Den forna domkyrkan är,
med undantag för det romanska
västpartiet, uppförd omkr. 1400—
50 och utgör ett av de stilrenaste
exemplen på den nordtyska
tegelgotiken. 30,000 inv.
Stendhal [stagda’ll], se Beyle.
Steneby, socken i Älvsb. L.
jämte Tissel skog, Bäcke och
Öd-skölt pastorat i Karlstads stift.
3,810 inv.
Stenestad, socken i Kristianst.
1., jämte Kågeröd pastorat i
Lunds stift. 605 inv.
Stenfot, se .Sockel.
Stenfrukt, se F r u k t.
Stenfruktmögel, se
Frukt-m ö g e 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
