Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1455
Statistik
1456
skådespelare, som blott har en
stum roll att utföra (s t a t e’ r a).
Statisti’k (av lat. sta’tus,
ställning, stat), dels en
självständig vetenskap om samhällslivets
företeelser i deras kvantitativa
yttringar, dels en allmän teori
för massföreteelser. Urspr.
förstods med S. detsamma som
stats-beskrivning, med ”befolkningen,
de politiska förhållandena och
produktionen samt andra
företeelser i staten” ss.
forskningsobjekt (enl. den s. k.
Göttingensko-lan). Sedermera har S. ss.
samhällsvetenskap från mitten av
1700-t. (definitivt först från
omkr. 1850) inskränkts till att
avse en på massobservationer
grundad, siffermässig kunskap
om de samhälleliga
företeelsernas mått. Å andra sidan ha de
därvid utbildade
undersökningsmetoderna i stor utsträckning
tillämpats även inom många
andra vetenskaper (tidigast
antropologin och meteorologin) än
de samhälleliga. I fråga om
samhällslivet är S. det nära nog enda
medlet till exakt 1. tillnärmelsevis
exakt kunskap, under det dess
metod inom övriga vetenskaper är
sidoordnad med många andra.
— Den teoretiska S. omfattar
allmänna principer för materialets
insamlande och siffermässiga
bearbetning. Såvitt möjligt söker
S. med ledning av
sannolikhetskalkylen uppställa vissa
mönsterschema, i vilka enl. erfarenheten
flertalet massföreteelser kunna
mer 1. mindre otvunget inpassas.
Härvid tillämpas särskilt de på
senare tid utarbetade s. k.
frekvens- och korrelationsteorierna.
Den praktiska S. omfattar dels
ob-servationsteknikens och teoriernas
tillämpning på
samhällsföreteelser, dels tillhörande
observations-j-esultatet. — Den äldsta och
viktigaste grenen av S. som
samhällsvetenskap är
befolknings-statistiken (se även d. o.).
Dennas från både teoretisk och
praktisk synpunkt mest
studerade gren är
dödlighetsstatistiken (se d. o.). Ur
befolknings-statistiken har utgrenat sig den
s. k. familjestatistiken, vilken
utgör en början till statistiska
observationer av smärre
kollektivorganismer inom samhället. —
Övriga viktigare grenar av
sam-hällsstatistiken äro
jordbruksstatistik, näring sstatistik
(omfattande särskilt handel, sjöfart
och industri), finansstatistik
(statens och kommunernas
finanser, medborgarnas
inkomst-och förmögenhetsförhållanden,
bankväsendet m. m.),
socialstatistik (se d. o.) samt
undervis-ningsstatistik. — Statistiska
uppgifter om befolknings- och
statsfinansiella förhållanden
insamlades redan under forntiden
och medeltiden; härav har dock
nästan intet bevarats.
Befolk-ningsstatistiken räknas från
1600-t., då register över födelser
och dödsfall började föras i
London. Den vetenskapliga
bearbetningen av befolkningsstatistiskt
primärmaterial började med
Hal lev (omkr. 1700) och
S ü s s m i 1 c h (1741). Under det
befolkningsstatistiken sedan
denna tid raskt utvecklats, till en
början mest på grund av
försäkringsväsendets behov, ha
flertalet övriga grenar av
samhälls-statistiken utbildats först på
1800-t. Den administrativa S. i
modern mening började med det
svenska tabellverkets
upprättande 1749. Den offentliga S:s
nuv. centralorgan i Sverige är
Statistiska centralbyrån
(se d. o.). Den teoretiska S. kan,
om sannolikhetskalkylen icke hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
