Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1439
Starrkärr—Stat
1440
arter äro viktiga beståndsdelar i
kärrartade växtsamhällen
(starr-kärr, mossar) och kunna vara
torvbildande. De äro av betydelse
som bete på fuktig mark, spec. i
Norrland. Lapparna använda
flera arter till inlägg i skodon
(lapp - 1. skogräs). — Med.
Se ögonsjukdomar.
Starrkärr, socken i Älvsb. L,
jämte Kilanda och Nödinge
pastorat i Göteborgs stift. 3,395 inv.
Start (eng., eg. rusa i väg),
igångsättning, början (av en
tävling, affär, resa o. d.). — Sportv.
Igångsättningen vid en
hastig-hetstävling. Man skiljer mellan
gemensam och enskild S., vilken
senare form dock blott användes,
därest gemensam S. skulle vålla
bestämda olägenheter i
tävlings-hänseende. Startledaren
benämnes s t a’ r t e r. S. sker genom
fällande av en flagga, avlossande
av ett skott e. d. Vid
kapplöpningar till häst användes även
startmaskin, ett över
startlinjen spänt band, som i
startögonblicket ryckes upp i luften.
— Verb: s t a’ r t a.
Startmoment, det vridande
moment, en kraftmaskin kan
åstadkomma vid igångsättningen.
Vissa maskiner
(förbränningsmotorer, elektriska synkronmotorer)
sakna S. och måste därför startas
med hjälpmotor 1. pä annat sätt.
Stort S. är av vikt, då stora
massor hastigt skola sättas i rörelse;
därför äro seriemotorer, som ha
högt S., lämpliga bl. a. å
elektriska lokomotiv.
Stas (av lat. sta’re, stå),
blod-stockning.
Stas [stass], J e a n S e r v a i s,
f. 1813, d. 1891, belgisk kemist,
prof, vid militärskolan i Bryssel,
bestämde atomvikter av olika
grundämnen och var sin tids
främsta analytiker. Även inom
or
ganiska kemin utförde S. viktiga
bestämningar.
Stassfurt [sjta’sfort], stad i
prov. Sachsen, Preussen, 30 km.
s. om Magdeburg, vid en biflod
till Saale. Betydande
kemikalie-industri (jfr Kalisalter).
16,000 inv.
Stat, udde på halvön
Stat-land i Sogn og Fjordane fylke,
Norge.
Stat (lat. sta’tus), eg.
ställning, tillstånd; därav bl. a.
finansiell ställning 1.
överslagsberäkning av sådan (jfr
Statsreg-1 e r i n g), natur aavlöning (se
Statare), avlöningsordning,
”lönestat”, för befattningshavare
inom ett verk, en kår etc. (”officer
på S.”; jfr Reservstater,
Övergångsstat,
överstat), hög ställning 1.
uppträdande, som tillkommer sådan
(”föra stor S.”), ämbetsmannakår
(”landsstaten”), rike (eg. det
rättsliga tillståndet; det fullt
utbildade, mänskliga samhället).
— S. i denna senare och
viktigaste betydelse innebär det till
ett visst område och en 1.
flera befolkningsgrupper begränsade
samhälle, varest en gemensam
styrelse, statsmakt (se d.
o.), genom sina organ gör sig
obetingat gällande. Denna
styrelses närmare utformning kan
skifta på mångfaldiga sätt och är
grundläggande för
statsformen (se d. o. och
Statsförfattning). Statsmaktens
överhöghet inåt behöver ej
innebära obegränsad självständighet
utåt i förhållande till andra
stater. En utåt fullt självständig S.
benämnes suverän, men
suveräniteten (se d. o.) kan vara på olika
sätt begränsad, t. ex. genom
union med andra stater, 1. helt
saknas (ss. förhållandet var med
Finland under samhörigheten med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
