Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1415
Stagnell—Stall
1416
kes främst F. Bööks monografi
(1916).
Stagnell, Jo lian, f. 1711, d.
1795, författare, lektor i Kalmar
1756, skrev realistiska lustspel i
Holbergs stil (bl. a. Den lyckelige
banqueroutieren, 1753;
Ris-Bastugan, 1755), vilka ofta satirisera
politiska 1. sociala förhållanden.
Stagne’ra (av lat. sta’gnum,
stillastående vatten), stå stilla,
stanna, ej utvecklas. — Subst.:
stagnatio’n.
Stagsegel, snedsegel, som är
litsat till stag 1. lejdare.
Stahl. 1. G e o r g E r n s t S., f.
1660, d. 1734, tysk kemist, prof,
i Jena 1693, uppställde
flogiston-ceorin (se Förbränning sp.
889). — 2. Friedrich Julius
S., f. 1802, d. 1861, tysk politisk
teoretiker och rättsfilosof, prof, i
Berlin 1840. S. företrädde en
konservativ statslära i skarp motsats
till den individualistiska
naturrätten och Hegels rationalism.
Monarkin med stark furstemakt
ansåg han vara den högsta av alla
författningsformer. S. hävdar
energiskt statskyrkans idé och
avvisar religionsfriheten som ”ett
led i det omstörtningsverk, som
hotar lugnet i Europa”. Hans
huvudarbete Die Philosophie des
Rechts (2 bd, 1830—37) visar på
åtskilliga punkter påverkan från
Schelling.
Stahre, Nils Ludvig, f.
1843, d. 1909, kemist och
apotekare, prof, vid Farm. inst. 1883,
dess föreståndare 1901, tog livlig
del i omorganiseringen och
utvecklingen av den farmaceutiska
undervisningen.
Stainer [sjta’j ], Jacob, f.
1621, d. 1683, österrikisk
instru-mentmakare, byggde violiner och
violonceller, högt skattade för sin
utmärkta ton.
Stair [stä’o], James
Dal
rym p 1 e, viscount S., f. 1619, d.
1695, skotsk rättslärd. S. spelade
stor politisk roll ss. målsman för
skottarnas opposition mot de
sista stuartarna. Bland hans
skrifter märkes Institutions of
the law of Scotland (1681).
Staket, se Stängsel.
Stakning, den markering i
terrängen, som anger, var en
projekterad landsväg, järnväg, kanal
e. d. skall gå fram. Vid S. av
raklinjer begagnas teodolit 1. ock
riktkäppar, vilka inriktas efter
varandra. Jfr K u r v s t a k ■
ning.
Stala, socken i Göteb. 1., jämte
Tegneby och Röra pastorat i
Göteborgs stift. 1,265 inv.
Stalagmft, S t a 1 a k t i’t, se
Droppsten.
Stalin, Josif V i s s ar i o
-n o v i t j, eg. Djugasjvili,
f. 1879, rysk bolsjevikisk
politiker av kaukasisk börd, efter
novemberrevolutionen 1917
folkkommissarie för
nationalitetsangelä-genheter, 1920—23 medlem av
republikens revolutionära krigsråd,
numera generalsekreterare för
kommunistpartiets centrala
kommitté och led. av SSSR:s centrala
exekutivkommittés presidium.
Stalingra’d. 1. Guvernement i
Nedre Volgaområdet, Ryssland.
Jordbruk och boskapsskötsel.
101,266 kvkm. 1,425,000 inv. —
2. S., förr Tsaritsyn, huvudstad
i S. 1, vid Volga. Betydande
hamn och järnvägsknut. 110,000
inv. —■ S. anlades på 1500-t.
Stall. L Byggnad för hysande
av husdjur, spec. hästar. Vanl.
ha S. bakåt öppna spiltor, i
vilka djuren stå bundna, 1. slutna
kättar 1. boxar, i vilka
djuren gå lösa. Fodret ges i h ö
-häckar och k r u b b o r. Bakom
spiltorna brukar löpa en g ö d
-s e 1 r ä n n a, som skiljer dem från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
