Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1401
Stadslag—Stadsstyrelse
1402
Stadslag. De medeltida
städerna hade egna lagar och egen
rättskipning, skild från
omgivande landsbygds. De äldsta
europeiska S. äro från 1100-t., och enl.
dem bildar staden en egen
rätts-krets, vars domare handlägga
såväl civil- som politimål. Vanl.
upptogs en i en stad utbildad S.
av andra yngre städer, så t. ex.
blev Soests S. förebild för flera
tyska medeltidsstäders. I Norden
utbildades S. redan under äldre
medeltid (jfr Schleswig 2)
och kallades B j ä r k ö a r ä 11 (se
d. o.) ; en dylik för Sthlm är
bevarad från 1200-t :s slut, då
även den fragmentariskt
bevarade Söderköpingsrät-ten upptecknats; andra S.
funnos för bl. a. Västerås och
Skänninge. Omkr. 1350
utarbetades för Sthlm den nya och
mer fullständiga Magnus
Erikssons S., som snart blev
gällande i alla svenska städer.
Denna S. anslöt sig nära till
Magnus Erikssons landslag och
var liksom denna indelad i balkar
men röjer liksom de äldre S.
stark påverkan från tyska S. Den
förblev gällande till 1734. Visby
har en äldre S. från åtminstone
1200-t:s början och en yngre från
omkr. 1340, båda av tysk
karaktär. De svenska S. äro utgivna av
K. J. Schlyter (se denne).
Stadsläkare, kommunal
tjänsteläkare, som inom staden utövar
samma funktioner som
provinsialläkare på landet.
Stadsnotarie, lagfaren
tjänsteman vid rådhusrätt. I större
städer kallas S. assessor.
Stadsombudsman, kommunal
befattningshavare, som tjänstgör
som sekreterare i åtskilliga
nämnder samt lämnar stadens
myndigheter juridiskt biträde.
Stadsplan, plan för stads
ord
nande och bebyggande, vilken
skall omfatta såväl
byggnads-kvarter som gator, torg och andra
allmänna platser samt dessas
höjdlägen (gatuprofiler).
Upprättandet av S., vilket kan ske för
hela samhället 1. för viss del
därav, åligger stadens
byggnadsnämnd (i Sthlm
stadsplane-nämnden, vars verkställande
organ är stadsplanekontoret under
chefsskap av en
stadsplanedirek-tör). S. antages av
stadsfullmäktige 1. allmän rådstuga men
gäller ej, förrän fattat beslut
fastställts av K. M:t.
Bestämmelser om S. finnas i
byggnadsstadgan för rikets städer samt i lagen
12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad. Se även Fastighet och
Stads byggnads kons t.
Stadsrätt, se Stadslag.
Stadsrättigheter, de särskilda
rättigheter, meddelade av K. M:t,
vilka konstituera en
stadskom-mun till skillnad från en
landskommun. Det för staden i
kommunalt hänseende utmärkande är i
huvudsak, att den utgör en sluten
fullt självständig enhet med egna
förvaltningsorgan (se
Magistrat och Stadsstyrelse),
i regel egen jurisdiktion och eget
polisväsen, vilka förmåner
emellertid av staden själv skola
bekostas, att för densamma gäller
särskild kommunallagstiftning (se
Kommun) samt att för dess
byggnads-, brand-, sundhets- och
ordningsväsen särskilda stadgar,
de s. k. stadsstadgorna, tillämpas.
Jfr Stadsväsen.
Stadsstyrelse, kommunal
styrelse, som i städer, som lyda
under landsrätt, utövar
magistratens administrativa och
kommunala åligganden. S. består i städer,
som erhållit stadsrättigheter före
1921, av en ordförande och två
ledamöter samt i nyare städer av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
