Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsbyggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Stadsbyggnadskonst
1398
Platsbildning av italiensk barocktyp. N. Tessin d. y:s förslag till Norrmalmstorg
(nuv. Gustav Adolfs torg) i Stockholm.
resta på naturalistisk
kaskadarkitektur (Fontana Trevi, se ill. till
Barock) och. framför allt öppna
platser av en ny, rörligare och
rikare planform (främst Berninis
Piazza di San Pietro, se Peter
s-kyrkan och ill. till Rom sp.
1267—1268) beteckna denna
blomstring. — Vid 1600-t:s mitt
hade denna S. nått sin kulmen, och
ledningen övergick nu till
Frankrike, som behöll den i 200 år. Där
hade under Ludvig XIV: s tid
utvecklats en trädgårdskonst (se d.
o.), som även gav många uppslag
för S. Versailles’ (se d. o.) stad,
slott och trädgård belyser på det
tydligaste det franska sambandet
mellan trädgårdskonst och S. I
Paris öppnades väldiga
alléflanke-rade avenyperspektiv mot de stora
praktbyggnaderna (Louvre —
Tui-lerieträdgården — nuv. Champs—
Élysées, Esplanade des Invalides,
se plan till Pa ris sp. 1643
—1644) och utbildades framför
allt ståtliga kungsplatser (Place
des Victoires, Place Vendöme)
med originell planform och
enhetlig arkitektur. — I Sverige
karaktäriseras 1600-t. av en allmän
omreglering av medeltidsstäderna i
enlighet med renässans- och
barockidealen. Renässansens
rätvinkliga gatunät kom till
tillämpning vid Klas Flemings
nyregleringar i Sthlm under 1630—40-t.
En symmetriskt grupperad
stadsplan i anslutning till
renässansteoretikernas idealstäder
framträder särskilt i fästningsstäderna
(Kristianstad, Kalmar).
Holländska förebilder influerade
särskilt i Göteborg, där bl. a.
kanalerna satte sin prägel på
stadsbilden. Karlskronaplanen (omkr.
1680), till vilken E. Dahlberghs
och N. Tessin d. ä:s namn äro
knutna, inför barockens
strålfor-miga gatusystem. I sitt projekt
till ordnande av
slottsomgivning-en i Stockholm (se d. o. sp. 1656 f.)
skapade slutligen N. Tessin d. y.
ett storstilat verk i Berninis anda.
— 1500-t. medförde i Frankrike
än större och mer öppna
kungsplatser, varpå det främsta
exemplet är Place de la Concorde i
Paris (se d. o. sp. 1649 och ill.
sp. 1653—1654) med sin
enastående ensemble av grönska, plats,
monument, likformiga
sidobyggna-der och imponerande fondbyggnad.
1700-t:s förmåga att till ett helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
