Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spovar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1345
Spovar—Sprengtporten
1346
Mängden avsöndrad spott per
dygn kan anslås till 1 å 1,5 1.
Ang. salivens betydelse se
Matsmältning. Jfr Tändernas
sjukdomar, Påssjuka
och. Konkrement.
Spovar, tämligen stora S n ä p
-p o r med mycket lång, böjd näbb,
långa ben och tår utan simflikar.
S. häcka på myrar 1. sanka
ängar. Ägg 4, mörkfläckiga. —
Till spovsläktet, Nume’nius,
höra bl. a. stor- och småspov,
båda med nedåtböjd näbb och
olivgröna ägg, till
långnäbbsläktet, Limo’sa, bl. a.
röd-och myrspov med något
uppåtböjd näbb och olivbruna ägg. —
Storspoven, Numenius
ar-qua’tus, är gråbrun-spräcklig med
vit överguinp och gråvita och
svartbruna tvärband på stjärten.
Hanens längd 55—57 cm., honans
63—64 cm. Europa, Asien; s. och
mell. Sverige, sällsynt norrut. —
Småspoven, Numenius
phae’o-pus, liknar den föregående men
har ett ljust längsband på hjässan.
N. Europa, n.v. Asien; häckar i
n. Sverige. — M y r s p o v e n,
Limosa lappo’nica, är ovan
brun-spräcklig med vit, svartfläckig
bakrygg, under rödbrun; honan
(vintertid även hanen) har
blekare fjäderdräkt. Hanens längd
32—34 cm., honans c:a 43 cm.
N. Sverige. — Rödspoven,
Limosa limosa, har gråsvart
bakrygg, vit stjärtrot och buk. Längd
40—45 cm. N. och mell. Europa;
häckar, nu täml. sällan, på Öland.
—- Flyttfåglar. Fridlysta.
Spra’nger, E d u a r d, f. 1882,
tysk filosof, psykolog och pedagog,
prof, i Leipzig 1911, i Berlin
1920, lärjunge av Dilthey, vars
psykologiska metod han tillämpat
i sina arbeten Lebensformen
(1914) och Psychologie des
Ju-gendalters (1925).
Spovar. Småspov. Hanens längd 42—45
em., honans 46—50 cm.
Spray [sprej] (eng., stänk),
apparat för spridande av vätska
i finfördelad form. Jfr R a f r a i
-c h i s s e u r.
Spree [sjpre], vänsterbiflod till
Havel, flyter från fristaten
Sach-sen (Ober-Lausitz) genom
preussiska prov. Nieder-Schlesien och
Brandenburg, där den utmynnar
vid Spandau. Viktig samfärdsled
med kanaler bl. a. till Oder. Vid
S. ligger Berlin. 389 km., därav
176 segelbara.
Spreewald [sjpre’vallt],
område i prov. Brandenburg,
Preussen (Nieder-Lausitz), genomflutet
av Spree, huvudsaki. skogbeväxt
sumpmark. I S. bo ännu sorber.
Spre’ngel. 1. Christian
Konrad S., f. 1750, d. 1816,
tysk botanist, upptäckte
insekt-pollinationen och dess betydelse
för växternas befruktning och
grundläde därigenom den
blombiologiska vetenskapen. Bl. a.
upptäckte han dikogami.
Förbisett av samtiden, framdrogfe hans
arbete ur glömskan av Ch.
Darwin. — 2. H e r m a n n J o h a n n
Philip p S., f. 1834, d. 1906,
tysk-engelsk kemist, konstruktör
av en luftpump (se d. o. sp. 814)
och uppfinnare av s. k.
säkerhets-sprängämnen.
Sprengtporten. L Jakob
Magnus Sprengtport, f.
1727, d. 1786, frih. S. 1766,
Gustav III:s främste medhjälpare
vid revolutionen 1772. Ss. officer
43. — L e x. X. Tr. 13. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
