Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spongier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
Sporogon—Sport
1340
Sporre från 1600-t. Tillhört Axel
Oxenstierna (överst). — Kabylsporre.
Nord-Afrika.
Sporogo’n (av spor och. grek.
go’nos, alstring), se Spor.
Sporozo’a, en klass parasitiska
U r d j u r, som leva av
värddjurets cellsafter och ofta orsaka
svåra sjukdomar. Utvecklingen
är vanl. komplicerad. Genom fri
cellbildning (se Cell sp. 1125),
s. k. s c h i z o g o n i’, uppstå
talrika små sporer, m e r o z o i’ t e r,
som intränga i nya celler och
därigenom utbreda infektionen
inom värddjuret. Vissa
merozoi-ter utvecklas till äggcell-lika
makrogameter och
spermatozo-lika mikrogameter, som
sammansmälta och bilda genom fri
cellbildning nya sporer, s p o r o
-z o i’ t e r. Dessa tjäna till
parasitens överförande till nya
värddjur. Sistnämnda, könliga
fortplantning 1. sporogon i’
försiggår ofta i en mellanvärd (jfr
Parasit). Till S. höra bl. a.
k o c c i’ dierna, Cocci’dia,
runda 1. ovala, ofta i epitelceller
parasiterande S., av vilka
Eime’-ria stiedae icke sällan påträffas
i tarmepitelet och levercellerna
hos kaniner och nötboskap;
h a e’ m o s p o r i’ d i e r n a, som
leva i röda blodkroppar hos
däggdjur och av vilka Plasmo’dium
orsakar malaria hos människa,
Babe’sia texasfeber hos
nötkreatur; de hos fiskar ofta
förekommande my’xo spor idiern a;
de i muskelceller parasiterande
sa’rcosporidierna m. fl.
Sporre (etym. besläktat med
sparka). Ridkonst. På en
ryttares fot fästat instrument av
metall, användes för att
förstärka verkan av skänkeln 1.
straffa hästen. Jfr R i d n i n g
sp. 1123. — Först i sengrekisk och
romersk tid, c:a 200-t. f. Kr.,
finnas säkra belägg för S:s
förekomst. På 1200-t. uppträdde S.
med hjul (sporrklinga). Endast de
förnäma buro S., vilka under
rid-dartiden voro riddarens
värdig-hetstecken. På 1400-t. uppkommo
de mycket långa S. 1500-t:s S.
hade åter korta halsar; en mängd
olika varianter uppträdde under
renässansen och barocktiden. På
1800-t. kom klacksporren i bruk.
— Ordet S. användes ofta i
överförd bet.: eggelse. — Bot.
Ho-nungsgömme hos många blommor
(se Honungskörtlar).—
Trädg. Fruktsporrar,
kortskott, som utbilda blommor och
frukt. — Zool. Hornartad utväxt
bakpå vissa fågelarters ben.
Sporreblomma, gulsporre (se
Linaria).
Sporrong & Co., Metallfabriks
a. b. C. C. Sporrong & Co., äger
i Sthlm fabrik för tillverkning av
knappar, medaljer, emblem m. m.
S. är sannolikt Sthlms äldsta
firma och kan leda sitt ursprung
tillbaka till en 1666 av
gördelma-karmästaren Henrik Gran
upprättad metallverkstad, som
oavbrutet gått i arv inom släkten till
1842, då den övertogs av Carl
Claes Sporrong (f. 1819, d. 1864),
som specialiserade sig på
knappfabrikation. Företaget blev bolag
1S91. Arbetarantal 100. Se ill. till
art. AI e d a 1 j e r sp. 1406.
Sport (eng., eg. lek, nöje, av
ffr. se desporter, roa sig),
sammanfattande benämning på
näs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
