- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
1333-1334

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spjutstorp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1333

Spjutstorp—Splits

1334

kastträ. — Spjutkastning,
se Kast.

Spjutstorp, socken i
Kri-stianst. 1., jämte Tryde och
Tome-lilla pastorat i Lunds stift. 790
inv.

Spjälkning, spaltning,
uppdelning av sammansatta
ämnen i enklare. Jfr Di s s o c i a
-t i o n och Hydrolys.

Spleen (av grek, splen, mjälte),
se M j ä 11 s j u k a.

Splendi’d (lat. spldndidus),
glänsande, präktig, utmärkt.

Sple’ndid isolation [-[ajså-le’jsjøn],-] {+[ajså-
le’jsjøn],+} eng., ”ärofull
avskildhet”, slagord för Storbritanniens
ställning utanför kontinentens
storpolitik under slutet av 1800-t.

Splin, försv. form för spleen.

Splint, se Kärnved.

Splintborrar, Scoly’tus, ett
släkte Barkborrar, som leva
under barken på lövträd. En av
de vanligaste S. är den glänsande
svarta björksplintborren,
Scolytus Ratzebu’rgi. Honorna
borra vanl. lodräta gångar under
björkbark, hanarna runda hål
genom densamma in till de förra.
Längd 5—6 mm.

Split, se S p a 1 a t o.

Splits, den tillförlitligaste
sam-manfogningen mellan tåg, linor
o. d., bildas genom inflätning

Splits. Fig. 1. Ansättning av tågändarna
(överst) och färdig kortsplits. Parterna
äro dock icke åtsamsade eller avtafsade.

Splits. Fig. 2. Långsplits.

av tågens parter i varandra. —
Kortsplits. De i ändarna
uppslagna tågen sättas mot
varandra, med ena tågets parter
symmetriskt liggande i
mellanrummen mellan det andras (fig. 1).
Varje part föres över närmast
liggande part i det andra tåget,
trä-des under den följande o. s. v.
under varannan part och avtafsas
därvid undan för undan. —
Långsplits användes, då
ingen förtjockning å tåget 1.
nedsättning av dess böjlighet får
förekomma. Början göres som vid
kortsplits men med ändarna
längre uppslagna. En part i det
ena tåget avlindas därefter
ytterligare och ersättes med en ur det
mötande tåget. På samma sätt
ersättes en part i detta med en ur
det förra (fig. 2 A). Parterna
avtafsas och sammanknopas med ett
enkelt halvstek (fig. 2 B). De
återstående partändarna inflätas ss.
vid kortsplits (fig. 2 C). —
ögon- 1. öglesplits. Den
uppslagna tågändan böjes ned mot
tåget till en ögla, så att sladden
på framsidan träffar kardelerna
vinkelrätt. En av parterna
inflätas i tåget ss. vid kortsplits; de
övriga sträckas, en åt öglans
baksida, en åt dess framsida. Den
senare föres över den nyss använda
kardelen och under den nästa ss.
vid kortsplits, öglan vändes, och
den sista parten instickes i den
tir, varur den andra parten
utkommer, samt uttages ur den tir,
varur ännu ingen part utkommit.
Därefter fortsättes inflätningen
ss. vid kortsplits. — Stålwire
splitsas på likartat sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free