Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spiral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Spiritualer—Spiritus
1328
en rationell förklaring av
fenomenet. — I regel förmedlas
andarnas budskap genom s. k.
medier, ofta personer av hysterisk
läggning, vilka mottaga sina
ingivelser i somnambult tillstånd.
Kommunikationen sker genom
bordknackningar, bordens
förflyttning, automatisk skrift m. m.
Vid de spiritistiska seanserna
förekomma stundom s. k.
materiali-sationer, d. v. s. framkallande av
synbara andegestalter. Medierna
ha undersökts av psykologiska
fackmän, som bland dem urskilt
två typer: skickliga taskspelare
och nervöst disponerade naturer,
vilkas uppenbarelser kunna
förklaras med psykopatologins hjälp.
Ur religiös och filosofisk
synpunkt ter sig S. som en
synnerligen primitiv uppfattning. Med
de högre religionernas
odödlig-hetsläror har dess andetro föga
gemensamt; den har en naivt
materialistisk prägel och erinrar
närmast om naturfolkens
själs-mytologi. Den erbjuder emellertid
stort intresse som ett vittnesbörd
om den makt, som primitiva
tänkesätt äga även i moderna
kulturkretsar. — Spiriti’st,
anhängare av spiritismen.
Spiritualer (av lat. spi’ritus,
ande), se Franciskanorden.
Spirituali’sm (av lat. spi’ritus,
ande). Fil. En uppfattning, enl.
vilken det sant verkliga är av
andlig natur. S. har i modern
filosofi företrätts av t. ex. Leibniz,
för vilken naturen till sitt väsen
består av andliga enheter
(monader) och av Berkeley, som i
materien endast ser ett komplex av
förnimmelser hos själarna, vilka
äro den enda substantiella
verkligheten. Motsats: materialism
(se d. o.). — Teol. En åskådning,
som förhåller sig avvisande till de
yttre kyrkoformerna och betonar
religionens karaktär av något
andligt. — Spirituali’st,
anhängare av spiritualismen.
Spiritualite’t (fr. spiritualité,
av lat. spi’ritus, ande),
intelligent, lekande kvickhet. — Adj.:
spiritue’11.
Spirituo’sa (jfr S p i r i t u s.
Farm.), benämning på
sprithal-tiga, destillerade drycker
(sålunda ej vin 1. öl). — S p i r i t u ö’ s,
sprithaltig.
Spi’ritus (lat., ande; blåsning,
andning). Farm. Sv. farm:s
benämning på en del
spritlösningar: S. concentra’tus och S.
dilu’-tus, lösningar av vatten i sprit
(med resp. 9 a 10 och 37 a 38
volymproc. vatten), m. fl. —
Språkv. Benämning på vissa
tonlösa struphuvudsljud och
dessas grafiska tecken i grekiska och
semitiska språk. I grekiskan
finnas S. a’sper (”sträv”), ett h-ljud,
tecknat ’, och S. le’nis (”mild”),
tecknad J; denna senare brukar
likställas med den ”fasta
vokalinsatsen” i tyskan (se Stöt).
I fråga om semitiska språk
nyttjas termen S. om ett med det
nämnda tyska likartat ljud, med
inhemskt namn kallat alef. —
(M a’gi cu s) S. f a m i 1 i a’
-ris, (magisk) familjeande,
spelar i folktron ung. samma roll
som bäran (se d. o.). S. anses
vara en av trollkunniga
människor tillverkad, genom
svartkonst levandegjord mystisk
varelse med förmåga att tillföra sin
ägare vinning och tur; en i flera
svenska exemplar känd form har
gestalten av en insekt 1.
skalbagge, gjord så att den ser ut att
röra sig, och förvarad i en liten
dosa. En dylik S. skulle varje
morgon matas med ”nykter spott”
och måste även i övrigt behandlas
efter noggranna bestämmelser. —
S p i’ r i t u s r e’ c t o r, eg.
sty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
