Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinteriskop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Spion Kop—Spiraea
1324
Spiraea ulmaria.
genheter, spec. diplomatiska och
militära. Militär, som i krig utan
förklädnad söker upplysning om
fienden, betraktas ej ss. S. Det
är ej stridande mot folkrätten,
att en krigförande använder S.,
men å andra sidan har
motparten rätt att straffa dem. S.
behandlas sålunda icke som
krigsfångar men få ej straffas utan
föregående dom. Bestämmelser
om S. i krig återfinnas i
reglementet till Haagkonventionen
1907 om lantkrigets lagar och
bruk. -— Till skydd mot spioner
i fredstid finnas i de flesta
länder s. k. spionerilagar.
Sedan 1913 straffbelägger svenska
strafflagen i kap. 8 dels, med
straffarbete i högst 4 år, den som
för obehörig uppenbarar sådana
föremål 1. sakförhållanden, vilkas
uppenbarande för främmande
makt kan skada rikets försvar
och som han vet böra hållas
hemliga, dels, med straffarbete i högst
2 år 1. fängelse, den som med
vetskap om att ett föremål 1.
sakför
hållande bör hållas hemligt,
obehörigen sätter sig i besittning av
sådan hemlighet, dels slutligen
försök till dessa brott. — En spec.
art av spioneri utgör
handels-spioneri, som i allm. går ut på
att hemligen söka utforska
utländska undersåtars
tillverkningsmetoder, affärsförbindelser och
andra affärshemligheter. Under
världskriget fick
handelsspione-riet ett indirekt militärt
ändamål, i det att det åsyftade att
förhindra varutillförsel till
fienden genom neutral mellanhand
och dymedelst göra blockaden än
mer effektiv. — S p i o n e’ r a,
speja, kunskapa. — Subst.:
spio-nage [-na’sj], spioneri’.
Spio’n Kop [kåpp], berg i v.
Natal, Syd-Afrika, där jan. 1900
ett slag utkämpades i boerkriget
(se d. o. sp. 172).
Spira. 1. Se Regalier. —
2. Smäckert rundhult av gran, 6
—15 tum på mitten och 36—80
fot långt, användes till master,
rår, ställningsvirke m. m. — 3.
Hög, smäcker takkonstruktion å
torn. — 4. Se Pedicularis.
Spirae’a, växtsläkte (fam.
Rosa’ceae), omfattande örter 1.
buskar. Ä. salicifoTia,
häck-s p i r e’ a, buske med äggrunda 1.
lansettlika blad och täta klasar
av ljusröda blommor, är en sedan
gammalt odlad häckväxt, ofta
förvildad. Åtskilliga andra arter
odlas även som prydnadsbuskar.
De äro lättodlade och gå bäst
till i halvskugga. Ä.
(Filipe’n-dula) ulma’ria, älggräs,
högväxt ört med parbladiga blad
med få, stora, sågade, under vanl.
gråvita småblad samt vita
blommor, växer på kärrängar, i våta
snår o. d. över hela Sverige. Blad
och blommor ha stark lukt. R.
filipendula (Filipendula
heæape’-tala), brudbröd, ört med par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
