- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
1293-1294

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spetsar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1293

Spetsar

1294

longeperuken och dithörande
nyheter under Ludvig XIV: s tid
blev spetsarnas placering en
annan och spetslyxen nådde, både
vad kvalitet och kvantitet
beträffar, sin kulmen. Detta föranledde
Colbert att från Italien, som
dittills varit det främsta
spetspro-ducerande landet, inkalla
spets-brodöser och därmed grundlägga
en fransk spetssömnadsindustri
med staden Alengon som
huvudort. Rokokotidens dräkter
fordrade S., som voro mjuka och
smidiga för att kunna rynkas i
de luftiga volanger och rysch,
som användes av såväl herrar
som damer. — Renässansen.
Den första typen av S. är den
sydda italienska
renässansspetsen, vilken som fri spets har
sin blomstring ung. 1500—1650.
Dess ursprung är den
genombrutna sömnad, reticella, även
kallad punto tagliato, med i
tyget utskurna rutor, som
finnes redan på 1300-t.
Kantspetsarna bestå av nästan fristående
uddar, bårderna äro sydda i tyg,
vilkas trådar delvis lämnats kvar
och bilda ett rutnät, som sedan
utfyllts med geometriska
ornament 1. stiliserade växtmotiv.
Rutmönstret och tyget i
reticel-laspetsen falla så småningom
bort, och mönstren bli friare,
punto in aria, men äro alltid
tämligen stela samt glesa och
klara. De knypplade italienska
renässansspetsarna, som ha de sydda
till förebild, ha geometriska
mönster och hårda flätslag.
Sådana S. utfördes särskilt i Genua
och trakten däromkring och
igenkännas bl. a. på ”mandlarna”
(knyppelslag, som ha formen av
en mandel). — I Nederländerna,
där knyppling är den
huvudsakliga spetstekniken, uppstod en
speciell renässanstyp. Kantspet-

Sydd italiensk renässansspets
(reticella-typ). — Sydd italiensk
senrenässansspets. — Knypplad nederländsk
renässansspets. — Knypplad slavisk
allmogespets.

sarna, som oftast äro ganska
breda, ha rundade och tämligen
grunda uddar,
mönsterornamenten sammansmälta till att bilda
en sammanhängande yta. En
förenkling av denna typ utgöra
de böhmiska och slaviska
spetsarna, ofta utförda med kulört
garn, där mönstret endast utgöres
av slingrande bandornament;
denna typ har fortlevt som folk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free