Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparriskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Sparriskål—Spartacus
1258
Flera andra arter, mest
Aspara-gus plumo’sus, odlas i kruka som
prydnadsväxter.
Sparriskål, se Brassica.
Sparrisärt, se Lotus.
Sparrman, Andreas
(Anders), f. 1748, d. 1820, läkare,
botanist, lärjunge till Linné,
prof. 1781, från 1790 vid
Colle-gium medicum i Sthlm, intendent
(”demonstrator”) vid Vet. akad.
S. företog vidsträckta resor, bl. a.
till Kina 1765—67 (som
skepps-läkare) samt i Kaplandet 1772
och 1775—76. Han medföljde på
J. Cooks andra resa i Stilla havet
1772—75. Hans samlingar, bl. a.
etnografiska dylika från Stilla
havet, tillhöra nu Riksmuseet.
Sparrstuga, se
Ryggås-stuga.
Sparrsätra, socken i Uppsala
1., jämte Bred pastorat i
Uppsala stift. 730 inv. — IS. led
Holmger Knutsson 1247 ett
avgörande nederlag vid ett
upprorsför-sök mot konung Erik Eriksson.
Spa’rta, huvudstad i nomarkin
Lakonien, s.ö. Peloponnesos,
Grekland, vid Iri (Eurotas). Ortodox
biskop. 7,000 inv. — S., i
forntiden ofta kallat Lakedaimon (jfr
Lakonien), spelade en
betydande roll redan i den
forngre-kiska sagan som Menelaos’
residens. Trakten är rik på
brons-åldersfynd, bl. a. kungagraven i
Vafio. Omkr. 1100 f. Kr.
undanträngdes akaierna i S. av dorer,
som här grundade sin stams mest
karaktäristiska samhälle, en
utpräglad krigarstat under ledning
av spartiaterna (se vid.
Grekland sp. 1523 f.). S. utvecklade
sig till Greklands ledande
stormakt till lands. Efter att under
500-t. f. Kr. ha fått hegemoni över
Peloponnesos började spartanerna
ingripa i Atens inre strider.
Under perserkrigen voro de kärnan i
Sparris. Planta med stjälkskott (t. v.)
och stam med blommor och bär.
grekernas försvar till lands. På
400-t. något tillbakasatt för Aten,
blev S. genom de peloponnesiska
krigen åter Greklands huvudmakt.
Dess försök att i strid mot
perserna utsträcka sin makt ö. om
Egeis-ka havet misslyckades dock, då
Aten och Korint reste sig med
persisk hjälp. Genom antalkidiska
freden 386 f. Kr. återställdes
visserl. S:s hegemoni i Hellas,
men den bröts av tebanerna i
slaget vid Leuktra 371. Konungarna
Agis IV och Kleomenes III sökte
under 200-t. väcka till liv de
spartanska krigardygderna och
återinföra den gamla författningen
genom ekonomiska och militära
reformer. Men Kleomenes’ försök
att återställa S: s makt i
Grekland misslyckades (jfr A n t i g o
-n o s 3). Därmed hade S. spelat ut
sin historiska roll.
Spa’rtacus, d. 71 f. Kr.,
romersk slav (gladiator) av trakisk
börd. S. igångsatte 73 f. Kr. ett
slavuppror i Syd-Italien och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
