Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanskt grönt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Sparbank—Sparre
1252
morfoserade sediment av
prekam-brisk (1. kambrosilurisk) ålder.
Sparbank, penninginrättning,
som utan rätt för dess stiftare 1.
andra att åtnjuta del i den vinst,
som kan uppkomma å rörelsen,
har till ändamål att befordra
sparsamhet genom att bedriva
in- och utlåning av penningar
och därmed i samband stående
verksamhet. S. äro antingen
offentliga 1. enskilda. Bland de
förra märkas främst
postsparbankerna (se
Postsparbank). Enl. lag om S. 29 juni
1923 skola stiftare av S. vara
i riket bosatta svenska
medborgare och till antalet minst tjugu.
För det av stiftarna upprättade
reglementets giltighet erfordras
stadfästelse av länsstyrelsen.
Grundfonden skall vid stiftandet
sättas till minst 10,900 kr., men
länsstyrelsen kan med hänsyn till
särskilda omständigheter medge
dess bestämmande till lägre
belopp ned till 3,000 kr. En S:s
angelägenheter omhänderhas dels
av huvudmän, vilka skola ss.
representanter för insättarna
övervaka S: s förvaltning, dels av en
av huvudmännen utsedd styrelse,
som skall handha den omedelbara
ledningen avS:s verksamhet.
Huvudmännen skola vara minst 20,
högst 50. Av dessa skola minst
en tredjedel tillsättas av
kommunalmyndighet, landsting,
häradsrätt 1.
hushållningssällskap. S. mottaga även mycket
små insättningar. För att
underlätta samlandet även av de
minsta besparingar ha en del S.
infört s. k. hemsparbössor
med lås, till vilka banken har
nyckeln. S. får i allm. ej driva
annan inlåningsrörelse än å
mot-boksräkning. Dess
utlåningsrörel-se skall företrädesvis avse
bankens verksamhetsområde. — De
äldsta S. i Sverige äro Göteborgs
S., som tillkom 1820, och
Stockholms stads S. av 1821. F. n.
(1927) finnas 492
sparbanksin-rättningar. Jfr Bank sp. 1066.
Spardäck (eng. spardeck, av
spar, sparre, spira), se
Handelsfartyg sp. 402.
Sparfwenfeldt, Johan
Gabriel, f. 1655, d. 1727, lärd,
språkkännare. S., som företog
vidsträckta resor i Europa, Asien
och Afrika, var en av sin tids
lärdaste kännare av slaviska och
orientaliska språk och
förhållanden. Flertalet av hans dyrbara
orientaliska handskrifter förvaras
i Uppsala universitetsbibliotek.
Sparkstötting, se Kälke.
Spa’rlakan (av mlty.
sper-laken, tyg, som bredes ut över en
bädd e. d., av sperren, spärra ut,
och laken, tyg, kläde),
sängför-hänge. Jfr Bädd. — S p a r
-lakansläxa, uppsträckning
(eg. bakom sänggardinen).
Spatiösa, socken i Skarab. 1.,
jämte Levene, Long och Slädene
pastorat i Skara stift. 995 inv.
Sparr, se Städ.
Sparre, se
Virkessorti-m e n t.
Sparre, från 1400-t. känd
frälsesläkt, urspr. kallad
Sund-bysläkten efter Stora
Sundby i v. Södermani. 1., sedermera
S. efter sin vapenbild (se
Heral-dik sp. 661 och fig. 32). Denna
fördes fordom även av andra
släkter, främst den mäktiga
Toftasläkten, utdöd 1407,
till vilken bl. a. Karl
Ulfs-son (se d. o. 2) hörde. —
Sund-bysläkten fortlever i Sverige i tre
grenar, en adlig, S. a f R o s s v i k
(gods i v. Södermani. L), en
fri-herrlig och en grevlig, S. af
Söfdeborg i Skåne. — 1.
Lars Siggesson S., d. 1554,
riksråd, riksmarsk 1523,
ståthål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
