Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sotsäck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Sotsäck
1202
viktigaste sjukdomsalstrarna hos
våra kulturväxter, speciellt
sädesslagen. Sålunda angripes råg
av stråsot, stråbrand
(Tuburci’nia occuTta), som i
strå och blad bildar
strim-formiga, uppbristande
sporsamlingar och vållar
missbildning av hela plantan. Vete
angripes bl. a. av s t i n k s o t,
stinkbrand 1. brunsot,
Tille’tia tri’tici, som förvandlar
det inre av vetekornet till en likt
sillake stinkande, svartbrun
spormassa, sammanhållen av ett tunt
hölje (”sotkorn”, ”brandkorn”) ;
vid. av flygsot (Ustila’go
tri-tici), som förvandlar hela
småaxen till en sotmassa, vilken
redan före skörden sönderfaller, så
att av veteaxet endast axspindeln
återstår. Korn angripes av en
liknande sotart, kornflygsot
(Ustilago nu’da), samt av
hårdsot 1. hårdbrand
(Ustilago ho’rdei), vilken
kännetecknas av fasta, först vid
tröskningen sönderfallande sotkorn.
Även havren är värdväxt för två
sotarter: flygsot, naket
sot (Ustilago ave’nae), och
täckt havresot, täcksot,
(Ustilago le’vis), vilka i
huvudsak överensstämma med
motsvarande arter hos kornet. S t r i m
-sot, giftsot (Ustilago
longi’s-sima), som bildar sotstrimmor i
bladen av Glyce’ria-arter, är i
färskt tillstånd giftig, och
förtärande av infekterat gräs medför
ej sällan svåra sjukdomsfall,
t. o. m. dödsfall, hos kreatur.
Giftig är även den bl. a. i
Syd-Europa uppträdande Ustilago
may’dis, som i majskolvar bildar
sotblåsor av ända till ett
barnhuvuds storlek. En annan viktig
sotart är lök sot (T vbur ci’nia
ce’pulae) hos pur jo-, röd- och
andra lökarter. — Sädesslagens
Sotsvampar. Fr. v. Stinksot hos vete
jämte sotkorn (hela och krossade). —
Flygsot hos vete (med kvarsittande och
avfallna småax). — Flygsot hos havre.
— Hårdsot hos korn.
sotarter spridas med utsädet och
bekämpas effektivt genom
desinfektion av detta. Flertalet av
dem förekomma i sporform
utvändigt på sädeskornet och
kunna oskadliggöras genom betning
(jfr d. o. 5). Hos kornets och
vetets flygsot är sädeskornet
genomdraget av S:s mycelium,
vilket härleder sig från infektion
genom de redan vid blomningstiden
kringflygande kl amy dospor erna.
Dessa S. oskadliggöras genom
upphettning till något över 50° C.
med varmt vatten 1. varm luft.
Löksot, som vidmakthålles genom
jordsmitta, bekämpas i Amerika
med formalin i såraderna vid
sådden.
Sotsäck, mullsäck,
anordning för avskiljande av stoft ur
masugnsgasen. S. består av en
stor ficka av plåt, i vilken gasens
hastighet blir så nedsatt, att de
grövsta partiklarna kunna
avskiljas. Där gasen skall användas
som bränsle under ångpannor 1. i
motorer måste den renas
synnerligen noga genom
vattenbesprut-ning i gasledningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
