Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solanin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Solbad—Soldnär
1156
solliknande, och ple’xus, fläta) 1.
s o 1 f 1 ä t a n, ple’xus coeli/acus
(av lat. coe’lum, himmel),
perifert bukganglion, tillhörande
autonoma nervsystemet (jfr
Nervsystem sp. 751). S.
består av två, med varandra
förbundna halvmån formiga ganglier,
som ligga i höjd med maggropen
på båda sidor om aorta. S.
utsänder nerver till binjurar, njurar,
magsäck och tarmkanal. — S o
-1 a r p 1 e x u s-slaget, se
Boxning sp. 451.
Solbad användes numera som
behandling vid spec. tuberkulos i
bensystem, lymfkörtlar och hud.
S:s gynnsamma verkan tillskrives
de ultravioletta strålarna, som
utöva en retverkan på huden med en
ytlig inflammation och
pigmentbildning (solbränna) ; pigmentet
hämmar i fortsättningen den
hud-retande verkan. Trol. ha även de
röda strålarna en verkan (jfr
Fins en). S. tycks kunna
ersättas med bestrålning från
kvicksilverlampa (se d. o.). S:s nytta
för friska personer torde vara
osäker. Måttliga S. äro vanl. ej
skadliga; långvariga kunna
orsaka inflammationer i huden
(soleryte’m) och skadligt
återverka på hjärta och
nervsystem.
Solberga. 1- Socken i Göteb. L,
jämte Jörlanda och Hålta
pastorat i Göteborgs stift. 1,845 inv.
— 2. Socken i Malmöh. 1., jämte
Ilassle-Bösarp pastorat i Lunds
stift. 280 inv. — 3. Socken i
Älvsb. 1., jämte N. Åsarp, Smula
och Kölaby pastorat i Skara stift.
165 ipv. — 4. Se Norra
Solberga och Södra
Solberga. — 5. Medeltida
nunnekloster av cisterciensorden
utanför Visby, grundat sannolikt
omkr. 1245. Klostret, som ägde
gårdar även på Öland, i Uppland
och Södermanland, torde redan
omkr. 1400 ha flyttats inom
Visby stad och indrogs vid
kyrko-reduktionen 1527.
Solbränna, se Pigment och
Sol b ad.
Solbänk, se Fönster.
Solcirkel, s o 1 c y k e 1, period
av 28 år (i julianska kalendern),
efter vars förlopp veckodagarna
ånyo infalla på samma datum.
Jfr Söndagsbokstav.
Sold (ital. soldo, eg. litet mynt,
av solidus, se d. o.), äldre,
stundom ännu använd benämning på
avlöning åt krigsfolk; tjänst,
ofta med föraktlig bibetydelse
(”stå i någons S.”). — S o 1 d a’ t,
krigare, spec. av manskapet,
knekt, värnpliktig 1. värvad
menig.
Soldagg, se Sileshår.
Soldanella, växtsläkte (fam.
Primula’ceae). R. alpina, a 1 p
-klocka, ört med violetta,
klocklika blommor med franslikt
flikat kronbräm, är jämte
närstående arter allmän i Central- och
Syd-Europas högfjäll.
Soldat, se Sold.
Soldaternas vänner, ett 1899
bildat förbund mellan äldre
privata föreningar (den första från
1877), som på olika håll i Sverige
bedriva kristlig soldatmission
(genom upprättande av
solda t h e m med läsrum etc.,
anställande av predikanter,
föredragshållare o. s. v.).
Soldate’sk (ital. soldatesca),
förr krigsfolk, trupper i allm.;
numera sammanrafsat( krigsfolk,
tygellös soldathop.
Soldatkejsartiden, detsamma
som ”militärmonarkins tid”, se
Romerska riket sp. 1298.
Soldatråd, se A r b e t a r r å d.
Soldjur, se R h i z o p o d a.
Soldnä’r, person, som uppbär
sold, värvad krigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
