Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockersurrogat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Sockertillverkning
1136
Utlakningsvattnet kommer först i
beröring med nästan fullständigt
urlakad, sist med nyskuren
snitsel (motströmsprincipen),
varigenom en så koncentrerad
lösning som möjligt erhålles. Från
den urlakade snitseln
(”betmas-san”) avlägsnas en del vatten i
pressar, så att massan håller c:a
10 % torrsubstans och 0,3 %
socker. Betmassan utgör (spec. efter
torkning, vilken ökar
hållbarheten) ett gott kreatursfoder. Vid
förvällningsmetoden
övergjutes snitseln några minuter
med 90° varm råsockersaft,
varigenom cellväggarna brista, så att
större delen av sockret kan
avpressas. Den utpressade snitseln
(”sockersnitsel”) har högre
soc-kerhalt än betmassan; användes
som fodermedel. — Råsaftens
rening. Genom tillsats av bränd kalk
i överskott (c:a 2 %) avlägsnas
en stor del ”icke-socker”-ämnen,
ss. oxal-, fosfor- och citronsyra, i
form av svårlösliga kalksalter;
kvävehaltiga ämnen, ss. asparagin
och aminosyror, sönderdelas,
varvid ammoniak bortgår,
överskottet av kalk utfälles ss. karbonat
genom inledande av kolsyra (s a
-t u r e’ r i n g). Kalksalterna och
kalciumkarbonatet (slamkalk,
av-fallskalk, innehåller en del kväve
och användes som
jordförbätt-ringsmedel) avlägsnas i
filtrer-pressar, varvid erhålles en
tunnsa f t, innehållande endast c: a
hälften av råsaftens ”icke-socker”.
Man behöver därför ej tillgripa
den förr brukliga
benkolsfiltre-ringen utan tillsätter ånyo en
ringa mängd kalk, saturerar
och avlägsnar slammet i
filtrer-press. — Tunnsaftens
indunst-ning. Tunnsaften, som håller c:a
12 % socker, indunstas enl. en
vacuumindunstningsmetod,
varvid ända till sex kokapparater
an
vändas i serie; saftångan från en
föregående användes till kokning
av saften i nästfoljande, varvid
genom ökat vacuum kokpunkten
sänkes successivt mellan de olika
apparaterna. Värme behöver
tillföras utifrån endast vid den första
apparaten, och
stenkolsförbruk-ningen per 100 kg. betor har på
detta sätt nedbringats från 50 till
7 kg. — Framställning av
råsocker. Den från den sista apparaten
kommande saften, tjocksaft,
innehåller c:a 60 % socker och
inkokas i en särskild
vacuum-panna, varvid man slutligen
erhåller en trögflytande
fyll-massa, bestående av socker i
fast form jämte en tjock sirap.
Den 80° varma fy Ilmassan
transporteras till cylindriska plåtkärl,
”maischar”, där den får svalna
till 60°. Sirapen avskiljes i
centri-fuger och tillvaratas för vidare
bearbetning, medan det
kvarvarande råsockret (”första
produkt”) föres till
råsockermagasi-net för lagring. — Sirapens
behandling. Sirapen inkokas under
vacuum i en särskild
”sirapspan-na” till ”andra produkt” och
av-centrifugeras efter någon
avsval-ning. Den avcentrifugerade
vätskan, m e 1 a’ s s, är mörk och
illaluktande och håller c:a 50 %
socker. Den bearbetas vanl. ej
numera i Sverige utan användes till
kreatursfoder och
jästframställning. — Råsockrets rening.
Råsockret har i allm. en mörk färg
och obehaglig bismak. Det renas 1.
raffineras vanl. i särskilda
raffinaderier. Enklast sker
raffineringen genom d ä c k n i n g, d. v. s.
råsockrets övergjutning med ren
sockerlösning. Genom centrifugering
avlägsnas föroreningarna, och man
erhåller ett vitt socker, som, om
råsockret varit av hög kvalitet,
direkt kan användas för
konsum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
