Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Socialisering
1110
näringslivets komplicerade natur
ocli utomordentliga känslighet för
ingrepp utifrån har inom skilda
socialistiska riktningar, särskilt
under och efter världskriget,
berett rum för uppfattningen, att
S:s syften ej kunna vinnas genom
att näringslivet stelt inpressas
blott i en 1. några få samhälleliga
företagsformer. Detta allt
tydligare hänsynstagande till den
ekonomiska utvecklingens egna
förutsättningar har kommit till
uttryck i en differentiering av de
föreslagna socialiseringsformerna,
vilket i viss omfattning inneburit
ett erkännande, att S:s mål
säkrast nås genom en gradering av
det allmännas direkta inflytande
över näringslivet i enlighet med
den materiella produktionens
skiftande betingelser. — Kravet på S.,
som i alla länder väsentligen
upp-bäres av den socialistiska
arbetarrörelsen, har främst framvuxit ur
förhoppningen, att ett socialiserat
näringsliv skulle bereda
arbetarklassen en friare och tryggare
ställning i arbetet och en högre
ekonomisk standard. I S: s
begrepp ligger, att uppnåendet av
dessa mål förbundits dels med
arbetarnas representations- och
medbestämmanderätt i företagets
förvaltning (”industriell
demokrati”, se d. o.), dels med en
utjämning i fördelningen av
produktionens avkastning. — Man har i
S. även velat se ett medel till
ernående av en högre produktivitet
i näringslivet, i det den skulle
kunna befordra en ekonomiskt
förmånlig koncentration och
specialisering av driften, förbilliga
varudistributionen, tillföra de
särskilda företagen större
finansiell styrka, medföra ett
fullständigare och jämnare
utnyttjande av produktionskapaciteten
och en jämnare ar betstillgång och
samtidigt borteliminera den
hämsko på det industriella
arbetet, som antagonismen mellan den
privata företagaren och hans
arbetare utgör. Erfarenheten har
emellertid visat, att framsteg
av nämnda slag helt 1. delvis
kunna gå förlorade genom en
tung byråkratisk organisation
och genom affärsverksamhetens
sammanflätning med statens
allmänna politik. Med allt större
eftertryck betonas därför från
socialistiskt håll, dels att statens
förvaltningsorgan äro otjänliga
att leda det allmännas
affärsverksamhet, dels att denna vid
S. bör erhålla en så fristående
ställning gentemot statsmakterna
resp, de kommunala
representationerna, att dessa principiellt
skulle bli förhindrade ingripa i
den löpande affärsverksamheten.
— Efter världskriget ha i ett
flertal länder igångsatts
undersökningar om
socialiseringsåtgär-der. Så tillsattes i Sverige 22
juni 1920 den s. k. soci alise
-ringsnämnden, som fick i
uppdrag att ”själv verkställa och
låta verkställa utredning ang.
lämpligheten av och betingelserna
för ett överförande i samhällets
ägo 1. under samhällelig kontroll
av naturtillgångar och
produktionsmedel, som äro för landets
ekonomiska liv och befolkningens
välstånd av större vikt 1. eljest
prövas böra omhänderhavas av
samhälleliga organ”. Nämnden
har för skilda näringsområden
sökt sammanställa vunna
konkreta erfarenheter av olika
produktions- och äganderättsformer
för att på grundval härav
framdeles avge förslag ang.
organisation av de viktigaste
näringsom-rådena. I ett 1924 avgivet förslag
till omorganisation av Statens
järnvägar angavs endast
princi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
