Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Socialdemokrati
1100
vid. verkat för statlig
invaliditets-och ålderdomspensionering.
Under livlig kontakt med nordiska
och. andra arbetarpartier växte S.
under 1900-t:s första årtionden
till landets största politiska parti.
Valen till A. K. gåvo det 1896 1
mandat. 1902 4, 1906 15, 1908 37,
1911 64. 1914 (urtima val) 73,
1915 87, 1916 86, 1920 75, 1921 93
och 1924 104 mandat. I F. K.
hade partiet efter valen 1917, 1919
och 1924 19 resp. 49 och 52
representanter. Socialdemokraterna ha
deltagit i en koalitionsministär,
Edéns 1917—20, samt sedan 1920
bildat 3 egna ministärer (se
Branting och Sandler).
Partiet, som haft väsentlig andel i
1918—19 års författningsref
ormer, i 8-timmarslagens
genomförande och i påbörjade utredningar
ang. socialisering och industriell
demokrati, uppställde vid en
kongress 1920 ett nytt program, vari
kräves ”en ny produktionsordning,
frigjord från profitintresset”.
1917 bröto sig de s. k.
vänstersocialisterna ut ur partiet men
anslöto sig 1923 åter till detta,
1925 följda av de s. k.
”Hög-lundskommunisterna”. 1892
bildades Socialistiska
ungdomsförbundet, ur vilket 1903 en grupp bröt
sig ut och bildade
Socialdemokratiska ungdomsförbundet, vilket
under Z. Höglunds ledning övade
skarp kritik mot
socialdemokratiska partiets ledning. Sedan
Socialdemokratiska ungdomsförbundet anslutit sig till
vänstersocialisterna och sedermera till
kommunismen, bildades 1917 Sveriges
socialdemokratiska
ungdomsförbund, som helt i anslutning till
socialdemokratiska partiet
bedriver en omfattande propaganda
och upplysningsverksamhet och
som utgör en samlingspunkt för
Sveriges socialdemokratiska
ung
domsorganisationer. —
Tjecko-Slovakiet. En tjeckoslovakisk
socialdemokratisk * rörelse
framträdde på 1870-t. I den nya
tjeckoslovakiska republiken äro S:s
anhängare splittrade i ett flertal
nationella grupper. — I Tyskland
leder S. sitt ursprung från 1860-t.
Allmänna tyska
arbetarföreningen, som bildades av Lassalle
1863, gav upphov till en rörelse,
splittrad i mer internationellt
orienterade ”eisenachare” (ett i
Eisenach 1869 bildat
arbetarparti under Liebknechts och
Be-bels ledning) och mer nationella
”lassalleaner”. 1867 invaldes de
första socialdemokraterna i
nordtyska riksdagen. 1875 förenade
sig eisenacharna med
lassalle-anerna till Tysklands socialistiska
arbetarparti. ”Socialistlagen”
1878 gjorde partiet nästan
fredlöst. I kamp för ett socialistiskt
samhälle med front både mot
Bis-marck och anarkistiska
riktningar vann det 1890 35
riksdagsman-dat; kort förut hade socialistlagen
fallit. Vid partidagen i Erfurt
1891 antogs ett marxistiskt
betonat program, uppdelat i en
principiell och en praktisk-politisk
del. Fram till världskrigsåren
vann partiet efter hand ökad
anslutning, så att det vid
riksdagsvalen 1912 erövrade 104 mandat.
Partiet påverkades alltmer av
re-visionismen (se d. o.), vilket
framkallade häftiga strider, inledda
av en skarp polemik mellan K.
Kautsky och E. Bernstein om
”framtidsmålet”. Det bibehöll
dock sin starka ställning och
intog även en alltmer dominerande
position inom 2: a
internationa-len. Under världskriget
försvagades det temporärt och splittrades
1916 i majoritetssocialister och
Oavhängiga socialdemokratiska
partiet (se d. o.). Fredsagitatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
