Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Socialdemokrati
1094
bete mellan de olika ländernas
arbetarpartier ha nämligen gjort
sig gällande och resulterat i det
successiva bildandet av de olika
internationalerna (se d. o.). —
Utvecklingen i vissa
viktigare länder. I
Belgien bildades 1885 ett
socialdemokratiskt parti, som på
1890-t. genomdrev införandet av allmän
rösträtt, varefter det bildade en
stark minoritet i parlamentet.
Det kräver industriell demokrati,
kapitalskatt, statlig gruvdrift och
skolväsendets sekularisering. Det
vai’ undei’ världskriget
representerat i försvarsregeringar och
sedermera i flera ministärer.
Partiet, vars främsta man är
Van-dervelde, har utövat stort
inflytande inom 2:a internationalen,
vars sekretariat till 1920 var
förlagt till Bryssel. — I Danmark
bildades 1871 ett
socialdemokratiskt parti, som utpräglat
reformistiskt, under kamp mot Estrup
och under fackliga jättefejder på
1890-t. vann en stark position.
Under samverkan med borgerliga
radikaler deltog det under
världskrigsåren i koalitionsregeringar
och bildade 1924 med stöd av
radikala vänstern ensamt en av
Stauning och Borgbjerg ledd
ministär, som föll 1926, då
alliansen med vänstern bröts.
Arbetslöshetens avhjälpande, valutans
stabilisering och nedrustningen ha
varit de senare årens huvudfrågor
i partiets politik. Det kräver bl. a.
förbättring av
ålderdomsförsäk-ringen och bankkontrollen samt
jordvärdeskatt. ■—• I Finland
visade det 1899 bildade
socialdemokratiska partiet under Sirolas
ledning tidigt en utpräglad
radikalism, som kom till uttryck i
1906 års storstrejk och de följande
årens opposition mot
ministersocialism. Partiet stod i nära
kon
takt med de ryska
revolutionärerna, medan förbindelserna med
de skandinaviska
arbetarpartierna voro ojämna. Under
inbördeskriget 1918 sprängdes partiet i
en kommunistisk majoritet och en
socialdemokratisk minoritet, av
vilka den senare, sedan det
kommunistiska partiet förklarats
illegalt, under V. Tanners
ledning-blev riksdagens största parti.
Det kämpai’ för upphävande av
undantagslagar mot
kommunisterna samt mot
skyddskårsmili-tarismen. Starkt
klasskampsbeto-nad, har den finländska S. vägrat
deltaga i koalitionsregeringar; en
rent socialdemokratisk regering
har bildats 1927. Partiet har
tagit avstånd från de svensk-finska
nationalitetsf ej derna. ■—- I
Frankrike söndrades det 1879 bildade
socialdemokratiska partiet i
anhängare av radikal klasskamp
(guesdister) och reformister
(broussister, possibilister), vilka
dock bildade en enda
parlaments-fraktion. På 1890-t. var Guesde
en tid den franska S:s främsta
man. Efter häftiga strider
spec. om ministersocialismen samt
en ny schism bildades under
Jaurès’ ledning det förenade
socialdemokratiska partiet 1905.
Detta kämpade de följande åren
för fredens bevarande med
anknytning till de tyska och
engelska arbetarpartierna och mot
chauvinism och syndikalism. Under
världskriget medverkade det till
den inre borgfreden, ”1’union
sac-rée”. Partiet, som 1918 splittrades
genom kommunisternas separation
och nu ledes av Blum och Boncour,
bekämpade Poincarés aggressiva
skadeståndspolitik och stödde
Her-riots ministär. Det har strävat
efter vänskapligt förhållande till
Tyskland och Ryssland samt yrkat
på skärpt kapitalbeskattning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
