Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slättbo härad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Slättbo härad—Slöjd
1022
Slättbo härad i Ölands
domsaga, Kalmar L, omfattar
socknarna Alböke, Köping, Räpplinge
och Högsrum.
Slätten, municipalsamhälle i
Lyse skn, Göteb. L, invid Lysekil.
Stenhuggerier. 1,410 inv.
Slätthög, socken i Kronob. 1.,
jämte Mistelås pastorat i Växjö
stift. 1,640 inv.
Slättoppat kallas ett fartyg,
som saknar rår på masterna.
Slättåkra, socken i Hall. L,
jämte Kvibille pastorat i
Göteborgs stift. I S. ligga en del av
Oskarsströms municipalsamhälle
och Spenshults sanatorium. 2,895
inv., därav 1,135 i Oskarsström.
Slätvar, se V a r s 1 ä k t e t.
Slöinge, socken i Hall. L,
jämte Eftra pastorat i Göteborgs
stift. 1,420 inv.
Slöja, fot o g r a f i s k S., en
allmän färgning av materialet,
som ej tillhör den kopierade 1.
projicierade bilden. Man skiljer
mellan kemisk (på
framställningen beroende) och optisk (genom
oavsiktlig, allmän belysning
uppkommen) S. Vid. kan S.
uppkomma, om framkallningen är
olämplig, för stark 1.
silvermät-tad, så att silver utfälles över hela
bilden. Denna S. är ofta färgad, i
regel komplementärt i påsikt och
genomsikt (dikroitisk S.).
Slöjd (fsv. slöglip, av slöglier,
skicklig, händig), urspr. konst-,
yrkesskicklighet, yrke; förr
stundom industri (”handel och
slöjder”), numera icke
yrkesmässigt handarbete, bedrivet i hem L
skola; även de därvid framställda
alstren. — Hemslöjden (jfr d. o.)
höll på att fullkomligt dö ut
redan vid mitten av 1800-t. delvis
beroende på storindustrins och
jordbrukets utveckling och
därmed förknippade större
utkomstmöjligheter. Den 1845 bildade
Svenska Slöjdföreningen (se d. o.)
verkade särskilt genom
orna-mentsbildhuggaren C. Ahlborn (f.
1819, d. 1895) för hemslöjdens
förnyelse. Under 1860-t. blev
denna strävan mera allmän. Från
1875 började Lantbruksakademin
anordna hemslöjdskurser, vid
vilka bl. a. många folkskollärare
utbildades för att sedan verka
som slöjdinstruktörer ute i
bygderna. Dessa försök att
återuppliva hemslöjden blevo i stort sett
resultatlösa. Från sekelskiftet har
arbetet fått förnyat liv främst
genom de lokala
hemslöjdsföreningarna. — Pedagogisk slöjd
avser att framkalla allmännyttig
händighet (dock ej
yrkesutbildning) och utveckla arbetsamhet,
ordningssinne och initiativ. —
Bland äldre tiders talesmän för
kroppsarbetet som ett
nödvändigt uppfostringsmedel märkas
M. de Montaigne, Comenius,
Locke, J.-J. Rousseau,
Pesta-lozzi och Fröbel, vilkas tankar
varit av grundläggande betydelse
för all pedagogisk S. Redan
1757 föreslog en provinsialläkare
Hagström, att S. skulle införas
vid svenska skolor och gymnasier,
men förslaget ledde ej till
praktiska åtgärder. På 1870-t.
infördes handarbete som ämne i de
svenska skolorna, varvid dock de
ekonomiska intressena
undanträngdes av
uppfostringssynpunk-ter. Största insatsen gjordes av
Otto Salomon, som vid den å Nääs
1872 grundade slöjdskolan för
gossar utexperimenterade en
sedan allmänt använd metod, den
s. k. Nääsmetoden, som går ut
på individuell undervisning med
planmässigt fortskridande mot
allt svårare uppgifter och
utförande av praktiska och
intresseväckande saker. Till
förebilder användas till en början
model
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
