Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaviska språk - Slavkriget - Slavkusten - Slavofiler - Slavonien - Slavsjön - Sleeper - Sleidanus, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Slavkriget—Sleidanus
996
da” Z-ljudet och hårt n, men i
Lénin mjuka l och n (som i sv.
väljde, vänjde). Obetonade
vokaler bli modifierade: o uttalas som
a, e som i: Pitragråt (Petrograd).
Ss. framgår av senaste exemplet
bli tonande konsonanter tonlösa i
slutet av ord: Pitrof (Petrov). ■—
Det bulgariska alfabetet
är i det hela identiskt med det
ryska; i, stumt i slutet av ord,
användes inuti ord som tecken
för ett slappt M-ljud (närmast e i
gosse) ; samma ljud betecknas
också med typen som i den
gamla kirillitsan betecknar
nasal-vokal. Typen h betecknar än e-,
än (e) a-ljud. En förenkling i
ortografin står också här på
dagordningen. — En skicklig
serbisk omredigering av kirillitsan
gjordes redan i början av 1800-t.
av Vuk Karadzié (se d. o.) ; han
införde ss. beteckningar för
serbiskans tje- och d; c-ljud tecknen h
och I), likaså tecknen Hd och Jb
(muljerade n och l). — Bland de
S., som använda latinska
alfabetet, fick tjeckiskan sin
ortografi reglerad redan av
reformatorn J. Hus. För att kunna med
enhetliga latinska tecken återge
de slaviska sje- och t/e-ljuden
införde han bruket av hakar över
bokstäverna: s och z beteckna
resp, tonlöst och tonande sje-ljud,
c betecknar t/e-ljud, f det ovan
nämnda rsye-ljudet; muljering
betecknas med y 1. med ’ över
konsonanten; ü betecknar långt,
europeiskt u. ■— Den tjeckiska
ortografin har varit normgivande
även för den kroatiska och
slovenska; serbiskans K och 5
återges i kroatiskan med c, d, det
senare dock också skrivet dj eller
g; (Borfie, Djordje 1. Gjorgje,
Georg). Polskan däremot
använder i st. f. s, z och c tecknen
sz, è och cz, dess ur r före mjuk
vokal uppkomna s/e-ljud tecknas
rz. Det hårda Z-ljudet betecknas
med l-, q, q beteckna nasalljuden
(utt. årj, resp, äg), muljering
anges i vissa fall genom ’ över
konsonanten, eljest genom i efter
densamma : i Sienkiewicz beteckna
sålunda de båda första i blott
mjukt uttal av s och k.
Slavkriget, se N or d - Am e
-rikas Förenta Stater sp.
942.
Slavkusten, se Guinea.
Slavofiler (av slaver och grek.
fi’los, vän), en vid 1800-t :s
mitt uppkommen rysk grupp,
som med utgångspunkt från
gammalrysk kultur och ortodox
religion och i opposition mot
västerländska inflytelser ville verka för
äktrysk nationalism. Bland dess
representanter märkas bröderna
Aksakov och Samarin (se dessa
ord). Även Dostojevskij rönte
påverkan från S. På det politiska
området utmynnade S:s idéer
senare i panslavismen (se d. o.).
Slavo’nien, se
Kroatien-S 1 a v o n i e n.
Slavsjön, eng. Slave Lake. 1.
Lilla S., insjö i prov. Alberta,
Kanada, avflyter till
Athabasca-floden. 1,243 kvkm. ■—-2. Stora
S., insjö i Nordvästterritorierna
(Mackenzie), Kanada. S.
mottager från s. Stora Slavfloden och
Hayfloden samt avflyter genom
Mackenziefloden till N. Ishavet.
27,761 kvkm.
Sleeper, plur. sleepers
[sli’pa(s)] (eng., eg. sovare), sv.
s 1 i p e r, plur. slipers 1.
s 1 i p r a r, se J ä r n v ä g sp. 336.
Sleida’nus, Johannes, f.
1506, d. 1556, tysk diplomat och
historieskrivare, skrev som
försvar för de tyska protestantiska
ständernas politik en skildring
av reformationstidens historia, De
sta’tu religio’nis et reipu’blicae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
