Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrzynski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Skrzynski—Skråväsen
894
(spiral). S:s och skruvlinjens
stigning är den sträcka,
gene-ratrisen rör sig längs axeln,
samtidigt med att den roterar ett
varv.
Skrzynski [skjy’nnski],
Alexander, f. 1882, greve, polsk
diplomat. S., som 1909—14 varit i
österrikisk tjänst, blev 1919
polsk minister i Bukarest och var
1922—23 samt 1924—26
utrikesminister. S. slöt en rad fördrag,
som reglerade Polens
internationella ställning, deltog bl. a. i
förhandlingarna i Locarno och var
polskt ombud vid N. F:s
församlingar 1924—25.
Skrå. 1. Båtskrå,
träställning, i vilken en livbåt å större
fartyg är placerad. — 2. Se
Skråväsen.
Skråp, se Pestrot.
Skråpuk (av fsv. skra, torrt
skinn, och puke, djävul, ond
ande), (vidrig) ansiktsmask.
Skråsocialism (stundom oeg.
kallad gillesocialism, efter
eng. guild-socialism), en modern,
med syndikalismen besläktad, mot
statssocialismen oppositionell
rörelse, som omkr. 1910
framträdde i England och där har nått
sin största spridning. S., vars
idéer delvis utformats med
medeltidens skråorganisation som
mönster, kräver, att den industriella
produktionens ledning skall
handhavas av arbetarna, vilka
representeras av fackföreningarna,
sammanslagna och ombildade till
hela industrier omfattande
”national guilds”. Dessa skola enl.
demokratiska principer utse
ledare och i sista hand bestämma över
produktion och priser. S: s idéer
ha mest tillämpats inom
byggnadsindustrin, särskilt i
England men även i mindre
omfattning i Sverige (jfr Industriell
demokrati sp. 1360).
Skråväsen (av fsv. skra, eg.
torrt skinn, pergament, skriven
stadga), en undei- medeltiden
uppkommen organisation av det i
städerna yrkesmässigt bedrivna
hantverket i yrkesföreningar (i
Sverige kallade skrån,
skråföreningar, ämbeten 1. kompanier).
Varje skrå omfattade
hantverkarna inom ett visst yrke 1. flera
besläktade yrkesgrenar. S:s
ändamål voro tillvaratagande av
yrkets intressen och ömsesidig
hjälpverksamhet, sålunda delvis
desamma som de samtida gillenas
(se d. o.), vilkas organisation i
mycket tjänat ss. förebild. S. hade
även betydelse ss. organ för
hant-verkarklassens politiska och
sociala intressen. Tiden omkr. 1300—
omkr. 1600 var S:s
blomstrings-tid. Dess makt vilade främst på
att ingen kunde lagligen utöva
hantverk utan att vinna inträde
i ett skrå (skråtvånget).
Ett skrå kontrollerade varornas
tillverkning, kvalitet och
prissättning. Missbruk av denna makt till
konsumenternas skada förekommo,
men å andra sidan kunde skråna
drabbas av motåtgärder från
stadsstyrelsernas sida, genom att
dessa t. ex. medgåvo införsel av
varor 1. tilläto yrkesutövning för
icke skråmedlemmar
(frimästare). Skråets organisation var
fixerad i en skråordning.
Medlemmarna delades i tre
strängt avgränsade grader:
mästare, gesäller och lärlingar.
Blott mästarna voro skråets
egentliga medlemmar; de hade
rätt att självständigt utöva
hant-verksnäring. Alla började ss.
lärlingar och kunde efter ett visst
antal år befordras till gesäller,
medan däremot blott en mindre
del uppnådde att bli mästare.
Under senare tid hade gesällen
att för vinnande av mäster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
