Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrivpennor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Skrivpennor—Skrot
886
Yost. Eammond är den
grundläggande maskinen med
typhjuls-system och bandfärgning;
Blic-kensderfer skiljer sig från denna
bl. a. genom färgning medelst
färgrulle. Samtliga nämnda S.
kunna endast skriva å lösa
papper; en maskin för skrivning i
bok är t. ex. Elliot-Fisher. — I
Remington Noiseless har man sökt
eliminera
maskinskrivningsbull-ret. Vid tryck på en tangent
skjuter stången A (fig. 4) upp och två
stänger, förbundna med leden B,
rätas ut, varvid en typ skjuter
fram i horisontell riktning; den
träffar färgbandet omedelbart före
slutet av sin bana och alltså med
liten hastighet, varigenom den
bullrande stöten mot valsen
und-vikes. En annan modern typ äro
de för fakturaskrivning och
bokfö-ringsarbete avsedda S. med
på-kopplingsbara räkneverk, ss.
Re-mington-Cross, Elliot-Fisher och
Smith Premier. D e c i m a’l t a
-b u 1 a t o r n, som återfinnes på en
del specialmaskiner, möjliggör en
betydligt snabbare
kolumnskriv-ning. — Det svenska behovet av
S. tillgodoses så gott som
uteslutande genom import, huvudsaki.
från För. Stat.
Skrivpennor, se
Blyerts-fabrikation och
Stålpen-n o r.
Skrja’bin, Aleksandr
Nikolajevitj, f. 1872, d.
1915, rysk tonsättare, utbildade
efter att tidigare ha stått under
inflytande av Chopin, Liszt och
Wagner en egenartad stil, som i
hans sista verk vilar på ett
harmoniskt system, uppbyggt på ett
sjutonsackord med kvartavstånd
(c, fiss, b, e, a, d, g). S:s
produktion omfattar ett större antal
pianoverk, orkestermusik
(symfonier m. m.) samt Prometeus (för
kör och orkester).
Skrivmaskin. Fig. 4.
Noiselessmekanis-men. Delarnas lägen vid anslag prickade.
Skrock (fsv. skrok, lögn, falskt
prat), vidskeplig föreställning.
Skro’fler, s k r o f u 1 o’ s (av
lat. scro’fa, sugga), hos barn med
svag konstitution uppträdande,
envisa, kroniska, inflammatoriska
ansvällningar i hud, slemhinnor
och lymfkörtlar, spec. kring
halsen, som förtjockas till en viss
likhet med en svinhals (därav
namnet). Vanl. finnas
tuberkel-baciller i de svällda körtlarna,
och möjligen är S. en form av
tuberkulos; i varje fall utvecklas
på basen av S. mycket ofta
typiskt tuberkulösa lidanden, spec.
i bensystemet. Med S. behäftade
(s k r o f u 1 ö’s a) barn ha vanl.
ständiga katarrer i svalg, näsa,
ögats bindhinna (conjunctivi’t)
och mellanörat samt ofta eksem,
lupus o. a. hudsjukdomar. Genom
smältning av de svällda
lymfkörtlarna uppstå ofta fistlar. S.
uppträder spec. under fattiga och
ohygieniska förhållanden.
Behandling: riklig kost, god hygien,
solbad o. a. ljusbehandling, ev.
fiskleverolja, arsenik, järn- och
jodpreparat. Den tillämpas i stor
utsträckning på sanatorier.
Skromberga, stenkolsgruva
och lergodsfabrik i Ekeby skn,
Malmöh. 1. Äg.
Höganäs-Billes-holms a. b.
Skrot (mlty. schröt, eg.
avskuret stycke). 1. Benämning å
rundkulorna 1. metallstyckena i
gra-natkartescher och kartescher. -—
2. I sammanställningen S. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
