Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skriptorium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Skriptorium—Skrivmaskin
882
med överrede av stegar för
fors-ling av stråfoder m. m.
Skripto’rium (av lat. scri’bere,
skriva), skrivrum, urspr. i kloster.
Skri’ptum, plur. s k r i’ p t a
(lat. scri’ptum, plur. scri’pta, det
skrivna), skriftlig uppsats, kria.
Skritt, se Gångarter och
R i d n i n g sp. 1123 f.
Skrivkramp, s k r i v a r
-sjuka, genom överansträngning
vid skrivning uppkommande
kramp i de muskler, som mest
användas vid skrivning. Någon
förbättring kan stundom ernås
genom användandet av spec.
formade, tjocka pennskaft. Enda riktiga
behandling är vila från skrivning,
ev. understödd med massage.
Skrivkrita, till senon hörande
kritavlagring med stor
utbredning i n. v. Europa. Finmalen och
blandad med limvatten, användes
S. i form av pressade, smala
stänger till skrivning.
Skrivläsemetoden, se L j u d
-metoden.
Skrivmaskin, mekanisk
apparat för successiv avtryckning av
bokstäver, siffror och tecken. Det
första uppslaget till S. gavs av
engelsmannen Henry Mill, som
1714 erhöll patent på en dylik
maskin, samt av amerikanen
W. A. Burt, som 1829
konstruerade en S. Om dessa båda
maskiners konstruktion saknar man
närmare kännedom. Fransmannen
X. Progrin framlade 1833 den
ve-terligt första S. med
typarms-system, medan amerikanen Ch.
Thurber 1843 uppfann typhjulet.
Amerikanen S. W. Francis
framlade 1857 en S. med stora
förbättringar, men maskinen var för
komplicerad och dyrbar för att
kunna försäljas. Samtliga intill
1860-t. gjorda försök inriktades
på framställning av upphöjd
skrift, avsedd för blinda, och
Skrivmaskin. Fig. 1. Remington n:r 12.
många av konstruktörerna voro
själva blinda. Den moderna S:s
egentlige uppfinnare är
amerikanen Christoper L. Sholes (d.
1890), som tillsammans med
landsmännen S. W. Soulé och C.
Glidden 1867 fullbordade den
maskintyp, som med senare
förbättringar utträngt övriga.
Tillverkningen av Sholes’ maskin övertogs
av Remingtons gevärsfabrik i
Ilion, staten New York, och
sedermera av det därur bildade bolaget
Remington Standard
Manufactu-ring Co. Bland senare
konstruktörer märkas J. Hammond och G.
W. N. Yost, vilkas maskiner,
värdefulla som utvecklingstyper,
mestadels övergivits. —
Systemen för tecknens överförande på
papperet kunna skiljas i två
huvudgrupper. Typarmssystemet, numera härskande,
kännetecknas av att typerna äro fästade
på var för sig rörliga hävstänger,
vilka vid tryck på en tangent med
en viss utväxling pressa 1. slå
typen mot papperet. Vid t y p
-hjulssystemet äro
samtliga typer fästade i periferin
på ett rörligt hjul 1. en skyttel,
som vrides, till dess önskad typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
