Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Skottmånad—Skottvidd
868
Elisabets död 1603 ärvde han ss.
Jakob I Englands tron (han var
dottersons dotterson till Henrik
VII). I S. fortgingo striderna
mellan stormännen och
kraftmätningen mellan katolikerna och
reformationens anhängare, vilka
upprättade en presbyteriankyrka
efter C al vins mönster. Karl I:s
(1625—49) våldsamma
uppträdande i England berörde till en
början ej S., men hans försök att
påtvinga landet episkopalkyrkan
möttes av presbyterianerna med
en samling kring ett trosförbund,
Covenant (se d. o.), och 1639
med öppet uppror. Karl måste
giva etter och lämna garantier i
den skotska kyrkofrågan. Då
inbördeskriget 1642 utbröt i
England, ditsände S. en armé mot
konungen. Likväl flydde Karl till
S. men utlämnades åt det
engelska parlamentet. Under C r o m
-w e 11, som bl. a. syftade till
formell realunion, vann engelskt
inflytande alltmer fotfäste i S.
Förhoppningarna att genom
konunga-dömets återställande förvärva en
för S. mera oberoende ställning
slogo fel. Karl II:s (1660—85)
och Jakob II :s (1685—88)
katolska sympatier blevo en fara för
den av skottarna varmt
omhuldade presbyteriankyrkan. 1688
mot-togo därför även skottarna villigt
Vilhelm III och Mari a,
ehuru de fördrivna stuartarna
hade ett starkt parti bland
hög-ländarna. — S. efter 1688.
Vilhelm III (1689—1702) lät
skottarna behålla sin gamla
kyrka, men hans strävanden att
sammansmälta sitt rikes delar
befäste i viss mån Englands
hegemoni över S. Under hans
efterträdare Anna (1702—14)
förverkligades de redan förut
skönjbara planerna på en
realunion mellan S. och England. En
unionsakt förelag färdig 1707 och
godkändes av bada parlamenten.
Det förenade konungariket erhöll
namnet Storbritannien (se
vid. d. o.) och fick gemensamt
parlament. Till en början intog
S., bl. a. administrativt och
fiskalt, en särställning, och
skottarna bevara alltjämt med hänsyn
till sin folktyp och sina kulturella
insatser vissa utpräglade särdrag.
Skottmånad (eg. inskjuten
månad) , se Tideräkning.
Skottorp, gods i Skummeslövs
skn, Hall. 1., utvecklades under
P. v. Möllers ägaretid till en
mönstergård. Slottet, en av
Sveriges vackraste empirebyggnader,
uppfördes och inreddes 1816—28
efter ritningar av C. F. Sundvall
på platsen för ett på 1670-t. av N.
Tessin d. ä. uppfört slott.
Skottpengar, belöning av
allmänna 1. enskilda medel för
dödande av vissa skadedjur. Av
statsmedel utbetalas S. endast för
dödande av varg (50 kr.), järv
(10 kr.) och säl (6 kr.).
Skottsberg, Carl, f. 1880,
botanist, 1919 prof, och föreståndare
för botaniska trädgården i
Göteborg. S. är huvudsaki.
växtgeograf och algforskare samt har
företagit vidsträckta
forskningsresor: 1901—03 med Antarctic
till sydpolarländerna, 1907—09
till s. Chile, Patagonien och
Eldslandet, 1916—17 till Chile, Juan
Fernåndezöarna och Påskön, 1922
till Hawaiiöarna m. fl.
Skottsår 1. skottskador,
se K r i g s s k a d o r.
Skottvidd, det avstånd en
projektil tillryggalägger från
mynningen till anslaget. Med ett
vapens S. menas ofta dess
horisontala maximiskottvidd. Denna
senare uppgår hos armégevär till
c:a 4,000 m. Se vid. Kanon sp.
508.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
