Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skattning - Skattunge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Skattunge—Skedevi
750
genom spärrgaller, som
genomsläpper arbetsbina men hindrar
visen att lägga ägg i de tillsatta
ramarna, vilkas honung
därigenom bibehålies ren. Utvidgningen
ovantill göres medelst en på
kupan ställd skattlåda.
Skattunge, kapellförsamling
till Orsa (se d. o.). — Kapellet
ligger i Skattungbyn,
belägen vid Ore älv nära Skattungen
i en av Dalarnas naturskönaste
trakter och erbjudande en
storslagen utsikt över skogsområdet i n.
Skattungen, sjö i n.ö. Dalarna,
Ore och Orsa socknar, Kopparb. 1.
Genom Ore älv har S. avlopp till
Orsasjön. C:a 22 kvkm.
Skavgräs, se F r ä k e n v ä x
-ter.
Ska’vlan. 1. 01 af S., f. 1838,
d. 1891, norsk
litteraturhistoriker, prof, i Kristiania 1877, skrev
bl. a. Holberg som
komedie-forfatter (1872) ; efter hans död
utgavs Henrik Wer g eland (1892).
— 2. Harald S., f. 1854, d.
1908, norsk järnvägsingenjör,
ledde från 1898 det krävande arbetet
vid Bergenbanans byggande. — 3.
Einar S., f. 1882, son till S. 1,
tidningsman, litteratur- och
teaterkritiker. S., som politiskt hör
till den radikala vänstern, har
varit medarbetare i Verdens Gang
(från 1907) och Tidens Tegn
(från 1910) och är sedan 1915
redaktör för Dagbladet.
Skavstål, verktyg för
handbearbetning av metaller. Av S.
finnas olika former, ss. planskavstål
till avskavning av plana ytor,
tre-kantskavstål till avj ämnande 1.
upprymning av hål o. s. v.
Skavull, detsamma som
kalk-ull.
Skeat [skit], Walter
William, f. 1835, d. 1912,
engelsk språkforskare, prof, i
angel-sachsiska i Cambridge 1878. S:s
språkvetenskapliga arbeten
(Ety-mological Dictionary of the
Eng-lish Language, 4 dir, 1879—82,
m. fl.) och upplagor av äldre
engelsk litteratur ha haft stor
väckande betydelse för det senare
1800-t :s engelska språkforskning.
Skebo, annan form för Schebo.
Skebokvarn, station i Helgesta
skn, Södermani. L, vid Västra
stambanan och Mellersta
Södermanlands järnväg.
Skeby, socken i Skarab. 1.,
jämte Källby, Broby och
Hange-lösa pastorat i Skara stift. 225
inv. — Kyrkan från 1100-t.
Skebäck, se ö r e b r o.
Skeda ( av mlty. schèden,
skilja), se G u 1 d p r o v.
Skeda, socken i östergötl. 1.,
jämte Slaka pastorat i
Linköpings stift. 1,455 inv.
Skedand, Spa’tula clypea’ta,
en art Egentliga änder
med lång, i spetsen spadlikt
vidgad näbb och grön, framtill
vit-kantad vingspegel. Hanen har i
vårdräkt huvudet och halsen
mörkt grönblåglänsande, ryggen
brun med ljusare fjäderkanter,
krävtrakten vit, buken brun.
Honan är spräcklig i svart och
rost-grått. Längd 48—50 cm. N.
halvklotet ; i Sverige vanl. sällsynt,
vid sjöar. Ägg 8—14, gulvita.
Flyttfågel. Fridlyst.
Skede. 1. Socken i Jönköp. L,
jämte Alseda och ökna pastorat
i Växjö stift. 1,285 inv. — 2. Se
S k e e.
Skederid, socken i Sthlms L,
jämte Husby-Lyhundra pastorat i
Uppsala stift. 750 inv. — IS.
ligger Birgittas födelsegård, Finsta;
kyrkan (med en kult bild av
Birgitta, nu i Stat. hist. mus.) var
under medeltiden vallfartsort,
Skedeshamma, före 1828 namn
på Karl Gustavs skn, Älvsb. 1.
Skedevi, socken i östergötl. 1.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
