Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skatt - Skatte - Skattebetalarnas förening - Skattebrev - Skattefrälse - Skattejord - Skatteköp - Skattelagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Skatte—Skattelagstiftning
738
presteras in natur a (så i största
utsträckning i äldre tider), men
oftast i form av penningar. S.
bruka indelas i direkta (t. ex.
inkomst- och förmögenhetsskatt)
och indirekta (t. ex. finanstullar,
konsumtionsskatter). Medan de
förra definitivt åvila den
skatte-betalande, ”övervältras” de
senare från denne till annan, som
således indirekt blir den slutlige
skattebäraren (en införseltull
t. ex. övervältras från
importören till varans köpare). Ofta är
det emellertid omöjligt att
bestämma, om och hur
övervält-ring av S. sker. — Skattekällan
är en: nationalinkomsten, men
lämplighetsskäl tala för
användandet av många olika
skatte-former. (Fysiokraterna och
geor-gisterna fordrade en enda S.;
se Single Tax). —
Förutom det allmänna kravet på
beskattningens ordnande på ett så
föga betungande sätt som möjligt
har man uppställt olika principer
för en rättvis beskattnings
ordnande. De främsta äro
förmåge-principen, vars praktiska
tillämpning emellertid växlar efter
sättet att mäta de olika individernas
relativa skatteförmåga, samt
in-tresseprincipen, enl. vilken en
persons S. skall motsvara det
relativa gagn han förutsättes ha
av det allmännas verksamhet. De
vanliga inkomst- och
förmögenhetsskatterna (proportionella 1.
progressiva) äro uttryck för
för-mågeprincipen. Intresseprincipen
äger en viss tillämpning inom den
kommunala beskattningen. Jfr
Skattelagstiftning.
Skatte, i sms. ss.
skattehemman, skatte b onde,
benämning på jord av
skattena-tur (motsats: krono- och
frälsejord) samt innehavare därav.
Skattebetalarnas förening.
bildad 1921 på initiativ av
Mar-cus Wallenberg, har till uppgift
att verka för största möjliga
sparsamhet med allmänna medel.
S. består f. n. (1927) av omkring
40,000 medlemmar. Dess
pressorgan är tidskriften Sunt förnuft.
Skattebrev, se Skatteköp.
Skattefrälse, se Frälse och
Frälseränta.
Skattejord, se J o r d n a t u r.
Skatteköp, efter särskilda
regler slutna köpeavtal, varigenom
äganderätten till kronojord i
form av skattebrev avhändes
kronan och den sålda jorden
iklädes skattenatur. 1919 ha S.
med vissa undantag tills vidare
suspenderats.
Skattelagstiftning,
lagstiftningen om beskattningen. Enl.
R. F. § 57 utövas ”svenska folkets
urgamla rätt att sig beskatta” av
riksdagen allena. I de avK. M:t
och riksdagen gemensamt stiftade
kommunallagarna bestämmes
vidare, hur ”särskilda menigheter
må för egna behov sig
beskatta”. Beskattningen omfattar
alla olika sätt, på vilka medel
uttagas av medborgarna till det
allmänna. Den gängse
indelningen i direkta och indirekta
skatter är grundläggande även
för S. De senare, vilka skilja
sig från de förra främst däri, att
de drabba allmänheten genom
övervältring från de i första
hand betalande (se Skatt),
beslutas liksom de direkta av
riksdagen men äro icke ss. dessa
bevillnings- och
statsreglerings-frågor och bli således icke
föremål för gemensam votering. Till
indirekta skatter höra främst
tullar samt acciser och skatter på
olika slag av konsumtion, t. ex.
nöjesskatt och hundskatt (se
dessa ord). Den enskilde
medborgaren medverkar medelbart och
24. — Le x. X. Tr. 21. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
