- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
717-718

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldaspiller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

717

Skaldaspiller—Skalpering

718

snäckmärgel användes
skalgrus som jordförbättringsmedel.

Ska’ldaspiller, se Eyvind
Skaldaspiller.

Skaldepoesi, se Isländsk
litteratur sp. 1540.

Skaldjur, populärt namn på
skalbärande blöt- och kräftdjur.

Skäldskaparmål, se Edda.

Skalenoeder (av grek,
skaleno’s, olika, och he’dra, sida),
tolvytig pyramidform i trigonala
kristallsystemet. Jfr Kristall
sp. 1342.

Skalgrus, se Skalbank.

Skälholt [skao’l], 1056—1796
biskopssäte och betydande ort på
s.v. Island, nu blott en bondgård.
S. hade latinskola och andra
kulturella institutioner samt
betraktades länge som öns huvudort.

Skalka (Ity. schalken),
vattentätt tillsluta en skeppslucka,
lastlucka e. d. på ett fartyg.

Skalkräftor, Thor aco’ straca,
en grupp kräftdjur av ordn.
Malaco’straca. Skalet bildar en
ryggsköld över framkroppen.
Bakre antennparet är längst.
Bröstfötterna bestå av främre
käk- samt bakre klyv- 1.
gång-fötter, vanl. försedda med
busk-1. fjäderlika, ofta av ryggskölden
täckta gälar. Bakersta paret
stjärtfötter bildar med sista
bak-kroppssegmentet vanl. en utbredd
stjärtfena. Av sinnesorgan finnas
bl. a. skaftade ögon och statiska
organ. Skildkönade.
Utvecklingen är förbunden med metamorfos.
Till S. höra bl. a. Schizo’poda, och
tiofotingar.

Skalkörtel, se Kräftdjur
sp. 1446 och Könsorgan sp. 73.

Ska’IIagrimsson, se E g i 1
Skallagrimsson.

Skalle, se Huvud och
Kranium.

Skallerormar, Cro’talus, ett
släkte amerikanska, mycket gif-

En art skallerormar.

tiga Huggormar. Äldre S.
bära i stjärtspetsen en av ihåliga
hornringar bestående ”skallra”.
Vid rörelse mot varandra
frambringa skallrans ringar ett
rasslande ljud: en varningssignal 1.
möjligen en lockton för det
motsatta könet. Kroppen är gråbrun,
mörkfläckig, c:a 1,5 m. lång. S.
leva av smärre ryggradsdjur.
Vanligaste arten är Crotalus
ho’rridus. Nord-Amerika.

Skallmeja, socken i Skarab. L,
jämte Synnerby och V. Gerum
pastorat i Skara stift. 535 inv.

Skallsjö, socken i Älvsb. 1.,
jämte Stora Lundby pastorat i
Göteborgs stift. 2,205 inv.

Skalme’ja (mlty. schalmeide,
urspr. av grek. kalamai’a, av
ka’-lamos, rör), rörformat
biåsinstrument med dubbelt rörblad,
föregångare till oboen.

Skalp, se Skalpering.

Skalpe’11 (lat. scalpe’llum, av
sca’lpere, rista, utskära), kniv
med tunn klinga, för dissektion
och kirurgiska operationer.

Skalpe’ring (av lat. sca’lpere,
utskära), indianskt bruk att som
trofé från en besegrad fiende
avskära ett stycke skinn med
vidsittande hår (skalp) överst på
huvudet. S. har utvecklats ur
det äldre bruket att taga
fiendens huvud som trofé (ss. ännu
vissa stammar i Syd-Amerika
göra). Urspr. förekom S. endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free