Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Sjöklimat—Sjökort
684
med. åliggande i huvudsak att
genom mätningar och
undersökningar inhämta så noggrann kännedom
om riket omgivande farvatten och
dess segelbara inlandsvatten, som
sjöfartens, för svar sväsendets och
den allmänna samfärdselns behov
fordra, samt att utarbeta och
utge sjökort; att författa
seg-lingsbeskrivningar över rikets
farvatten och angränsande
havsområden (Svensk Lots) samt att
utföra jordmagnetiska
mätningar och undersökningar för
tillgodoseende av sjöfartens behov.
S. utger veckotidskriften
Underrättelser för sjöfarande. Under S.
sortera
kompasskontrollstationerna i Sthlm, Göteborg, Malmö,
Kalmar och Sundsvall. — Chef för S.
är en officer vid flottan av
regementsofficers grad. Verkets fasta
personal är sedan 1913 civil. Till
mätnings- och byråarbeten
kommenderas personal från flottan.
Sjöklimat, maritimt klimat (se
d. o. sp. 887).
Sjöko, se S i r e n d j u r.
Sjökock, Callio’nymus ly’ra,
fisk tillhörande underordn.
Taggfeningar. Huvudet är
plattat, munöppningen liten,
gälöppningarna mycket små. Två
ryggfenor, den främre kort och
hos hanen försedd med mycket
långa fenstrålar. Fjäll saknas.
Hanen har blå och grön
färgteckning på ovan gulbrun, under
gulvit botten. Honan är ovan
gulbrun med grön och mörkbrun
marmorering, under vit. Längd
25—30 cm. Sveriges västkust.
Sjökommendering,
kommen-dering av ett visst antal
officerare, underofficerare och manskap
till s. k. sjötjänstgöring
på ett å sjöexpedition varande
fartyg av flottan. De
sjökommen-derade åtnjuta särskilda
ekonomiska förmåner.
Sjökonung, i de fornnordiska
sagorna förekommande benämning
på en vikingahövding.
Sjökort, navigeringskarta över
kustfarvatten, randhav och
oceaner (se ill. sp. 687—690). Ett
S. omfattar merendels ett ur
nautisk 1. geografisk synpunkt
enhetligt område. S. äro
geode-tiskt grundade kartor, i regel
upprättade på kartmaterial från
sjömätningar. På grund av sitt
speciella syfte är S:s
karaktär av karta ganska modifierad
genom den mängd
kompletterande nautiska upplysningar och
anvisningar, som äro införda i
detsamma. S. kunna indelas i tre
huvudgrupper: oceankort,
passkort och kustkort.
Oceankorten äro i regel konstruerade i
gnomonisk projektion (se K a r t
-projektion sp. 646).
Passkorten äro avsedda för
navigering över randhaven och trängre
farvatten, ss. Nordsjön, Östersjön,
Kattegatt o. s. v., där
navigering-en lägges efter kurslinjer; de äro
därför konstruerade i Mercators
projektion (se
Kartprojektion sp. 648). Kustkorten
användas vid angöring av
kuster och inlopp samt vid den
rena kust- och
skärgårdsnavige-ringen. De äro i relativt stor
skala, 1:200,000 1. större, och i
allm. konstruerade i Mercators
projektion, över hamnar, trängre
fyrbelysta leder o. s. v. finnas
dessutom s p e c i a 1 k o r t. Å S.
finnas angivna upplysningar ang.
måttenheter, kompassens
missvisning, kortets rättelsetillstånd
m. m. — De officiella svenska S.
utarbetas och utgivas av
Sjökarte-verket. En fullständig
förteckning över dem finns i Katalog
över sjökort och segling
sbeskrivningar m. m. De svenska S.
omfatta förutom de fyra största
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
