Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Sjukvård
648
Röda korsets sjuktransportvagn.
Användes endast vid krigstillfällen.
bidrag till sinnesslöskola fordras
bl. a., att sinnesslöa, behäftade
med konvulsioner 1. fallandesot, ej
få intagas. För vanartade
sinnesslöa barn finnas två särskilda
anstalter. Antalet asyler för
obildba-ra sinnesslöa uppgick 1925 till 21.
Å dessa mottas även sinnesslöa
behäftade med fallandesot. För
fallandesots juka barn (även för
samtidigt sinnesslöa) finnas även
särskilda statsunderstödda
uppfostringsanstalter och därjämte en
asyl enbart för obildbara
sinnesslöa behäftade med fallandesot. —
Alkoholistvård, se A1 k o
-h o 1 i s t och tab. II. —
Blindas och dövstummas
vård, se
Blindundervisning och Dövstu m
undervisning. Jfr även Röda
korset, Brunns - och
badorter, Tandvård,
Sjukförsäkring, S j u k k a s
-s a och uppslagsorden för olika
sjukdomar. — I fråga om
byggnadssättet för
sjukvårds-anstalter användas huvudsaki.
två system. 1) Enl.
paviljongsystemet byggas de olika
sjukavdelningarna med relativt få
våningar i skilda hus, ev. förenade
med täckta gångar. Olägenheter
äro stor bränsleåtgång och stora
avstånd för vissa transporter
inom sjukhuset. Fördelarna ligga
närmast i god isolering för de
sjuka och goda möjligheter för
utvidgning genom tillbyggnad. 2)
Amerikanska systemet med ett
huskomplex i flera våningar.
Fördelarna äro koncentration och
relativt låga byggnads- och
värmekostnader. För en rationell S. är
det åtminstone med
sjukvårdspersonalens nuv. storlek
nödvändigt med gemensamhetsrum
(sjuksalar) för de flesta patienter på
ett sjukhus. — Vid större
lasarett måste skilda avdelningar
finnas för olika grupper av sjuka, ss.
avdelningar för kirurgiska och
medicinska fall, för ögon- samt
för öron-, näs- och halssjukdomar,
isoleringsavdelningar för olika
smittsamma sjukdomar, även för
tuberkulos, ev. gynekolog- samt
röntgenavdelningar, laboratorier,
apotek. Härtill komma bostäder
för sköterskor och läkare samt
köks- och ekonomi- samt
förvalt-ningsavdelningar. — B)
Militär S. besörjdes till långt in på
1700-t. helt 1. delvis av ofta
okunniga fältskärer. 1806
upprättades fältläkarkåren (se d. o.) vid
armén, och 1902 erhöll flottan sin
nuv. sjukvårdsorganisation (jfr
Marinläkarkåren). Under
dessa båda kårer av läkare
stå fast anställd och värnpliktig
sjukvårdspersonal och ett fåtal
sjuksköterskor. Härtill komma
vid krig värnpliktiga (och
frivilliga) läkare samt de
sjuksköterskor, som förbundit sig till ev.
krigstjänst (huvudsaki. Röda
korsets kår). — S. vid armén.
Sedan armén numera i sin helhet
är förlagd i kaserner, förfogar
varje truppförband över ett
sjuk
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
