Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silverbisam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Silvermalmer—Simancas
572
Silvermalmer. Silver
förekommer i naturen gediget 1. ss.
svavel- 1. klor förening. Gediget
silver förekommer mest i form
av trådar 1. bleck på gångar tills,
med andra S. Silverglans
(ar gen t i’t) består av 13 %
svavel med 87 % silver, är
svartaktigt blygrå och ger ett
glänsande streck. Den är en av de
viktigaste och rikaste S. och
förekommer på flera ställen i
Tyskland, Mexiko och Peru, vid.
tills, med gediget silver vid
Kongsberg i Norge samt med
blyglans i Sala gruva.
Silver-blände (rotgülden) är en
arsenik- (ljus rotgülden,
p r o u s t i’ t) 1.
antimonsilver-sulfid (mörk rotgülden,
p y r a r g y r i’ t), den förra med
60 % silver, den senare med 65,5
%; båda äro bland de viktigaste
S. F alert s (se d. o.) och
hornsilver 1.
silverhorner z (klorsilver),
silveramalgam (se d. o.), silver h
altiga koppar - och
blymalmer (t. ex. blyglansen vid Sala)
äro andra värdefulla S.
Silvermoln, nattmoln (se
d. o.).
Silverpoppel, se P o p u 1 u s.
Silverprov, kemisk bestämning
av legeringars silverhalt.
Strykprov med probernålar utföres
analogt med motsvarande
guldprov (se d. o.) ehuru utan
etsning. Noggrannare S. sker genom
analys på torra 1. våta vägen.
Vid den förra sammansmältes en
uppvägd mängd silverlegering
med bly i ett kapell av benaska
och avdrives (jfr Silver sp.
566 f.). Vid den senare användes
Gay-Lussacs metod, som grundar
sig på klorsilvers olöslighet.
Sedan legeringens silverhalt blivit
approximativt bestämd på torra
1. våta vägen, uppväges en så stor
mängd av legeringen, att denna
beräknas hålla 0,5 gr. finsilver
och löses i salpetersyra. Till
lösningen sättes koksaltlösning av
sådan koncentration, att 100
kb-cm. utfälla 0,5 gr. finsilver i form
av silverklorid, varpå utspädd
koksaltlösning tillsättes, tills allt
silver är kvantitativt utfällt.
Er-hålles ingen fällning vid den
första tillsatsen av utspädd
koksaltlösning, tillsättes
silvernitrat-lösning, så länge fällning bildas.
Se vid. Titrering.
Silverstolpe, se S i 1 f v e r
-stolpe.
Silverstål, f o t s t å 1, blankt,
kalldraget stål med vanl. 1,10 %
kol. Innehåller ej silver. S. säljes
i standardiserade och noga
dimensionerade storlekar.
Silverstämplar, se K o n
-trollstämpling.
Silverträdet, Leucade’ndron
w-ge’nteum (fam. Protea’ceae), träd
med mycket tätt silverhåriga
blad. S. förekommer i Kaplandet,
där det är ett av de mest bekanta
träden. Det lämnar garvarbark.
Silvervitt, se
Blyföreningar.
Silverört, namn på Potenti’lla
anseri’na.
Silve’ster, annan form för
Sylvester.
Silvhyttan, se
Stollbergs-gruvan.
Silvre’tta, bergmassiv i
Rä-tiska Alperna, på gränsen mellan
Schweiz och Österrike. Högsta
punkt 3,414 m. ö. h.
Silvåkra, socken i Malmöh. L,
jämte Revinge pastorat i Lunds
stift. 675 inv.
Si’ma (av Si och Mg), se J o r
-den sp. 184.
Si’ma, grek., rännlist (se
Kolonnordning sp. 1028).
Sima’ncas, stad i prov.
Valla-dolid, Spanien, vid Pisuerga. C:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
