Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silkeborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Silkesmask—Sillfiskar
560
Vanlig sill. Längd 20—37 cm.
har fjäderformiga antenner och
gulvita vingar med otydliga
mörka tvärlinjer. Bredd mellan
vingspetsarna c:a 40 mm. De gråvita,
något mörkfläckiga larverna,
silkesmaskarna, leva av
vita mullbärsträdets blad. Före
förpuppningen spinner larven en
kokong av fin silkestråd. Den ur
puppan utkrypande honan lägger
efter några dagar c: a 600 ägg och
dör därefter liksom hanen utan
att inta någon föda. S.
härstammar från ö. Asien, där den ännu
finnes vild och, spec. i Kina och
Japan, genom lång tids odling
givit upphov till olika
domesti-cerade raser. Även av arter,
besläktade med påfågelspinnaren,
erhålles silke (jfr d. o.).
Silkesmask, se
Silkesfjä-r i 1 a r.
Silkesodling, se Silke.
Silkespapper, en sorts tunt
omslagspapper, framställt av
olika material. Jfr Papper och
Rispapper.
Silkessnöret. I Turkiet
brukade förr sultanen, när han ville
göra sig av med en misshaglig
högre ämbetsman, tillställa denne
ett S., vilket ss. symbol av
häng-repet innebar en uppmaning till
mottagaren att själv ta sitt liv.
— Uttrycket S. användes ofta i
överförd bet. ss. beteckning för en
förtäckt uppmaning att begära
avsked från en befattning.
Sill, se Sillfiskar.
Si’llanpää [-pä], Frans, f.
1888, finländsk, finskspråkig
författare. S. debuterade 1916 med
romanen Livet och solen (sv.
övers. 1926), på vilken senare
följt bl. a. den uppmärksammade
romanen Det fromma eländet
(1919; sv. övers. 1920), med
motiv från det finländska
inbördeskriget, och novellsamlingen ~Nära
jorden (1924; sv. övers, s. å.). S.
har i sina på en gång realistiska
och lyriskt stämningsmättade
folklivsskildringar, ofta med
social tendens, främst behandlat de
svagas och förtrycktas livsöden.
af Sillén, G u s t a f, f. 1762, d.
1825, arkitekt, hovintendent 1796.
S. arbetade i en typiskt
sen-gustaviansk, kyligt klar och
spenslig stil. Han utförde bl. a.
inredningen av Rosersberg (se
ill. till d. o.), påbörjad 1797.
Sillerud, socken i Värml. 1.,
pastorat i Karlstads stift. 2,860
inv.
Sillfiskar, Clupe’idae, en fam.
av Malacoptery’ gii. Kroppen är
silvervit, på ryggen mörkare,
blå- 1. grönaktig. Fjällen äro
tunna, lätt avfallande. Flertalet
leva i havet, vanl. i mycket stora
stim. — Hos si 11 släkt et,
Clu’pea, saknas sidolinje.
Vanlig sill, Clupea hare’ngus,
saknar åsar på gällocken.
Bukkanten är avrundad, ej skarp. N.
Atlanten, Nordsjön; i Östersjön
(n. om Blekinge) ss. småväxt
form, strömming. Lever
hu-vudsakl. av plankton. Lektid för
kustsill vinter och vår, för
havs-sill sommar och höst. Rommen
avsättes på sten- 1. sandbotten. —
Vassbuk 1. skarpsill,
Clupea spra’ttus, saknar
gällocks-åsar. Buken har en skarp kant.
Längd intill 17 cm., vanl. mindre.
Nord- och Östersjön. Användes i
stor utsträckning konserverad ss.
”ansjovis” (se även d. o.) 1.
”sardin”. — Äkta s a r d i’ n e n,
Clupea pilcha’rdus, har tydliga
åsar på gällocken. Svalg och
gäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
