Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sikem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Sikt—Silarna
548
Siksläktet. Vanlig sik. Längd intill
90 cm.
a’lbula, har utskjutande
underkäke. Kroppslängd vanl. under
30 cm. — Båda finnas i Sverige,
dels i insjöar och strömmar, dels
vid ö. kusten, sik även vid s. Rom
av siklöja användes till kaviar,
”löjrom”. — Jfr Fiske sp. 52.
Sikt (ty. Sicht, etym. besläktat
med se). God 1. dålig S. anger
luftens större 1. mindre
genomskinlighet, varigenom föremål bli
lättare 1. svårare urskiljbara.
Siktar ( av Ity. sichte, etym.
besläktat med sv. dialekt sipa, rinna
sakta), apparater för uppdelning
av material i olika
kornstor-leksklasser. Siktning ingår ofta
som ett led i godsets övriga
bearbetning, ss. krossning och
anrikning (se d. o.) av malmer
och kol, målning av spannmål
(se Kvarn) etc. — 1) Vid
fasta, S. åstadkommes godsets
rörelse av yttre krafter, ss.
tyngdkraften, luft- 1. vattenströmning.
De enklaste S. äro galler av
lutande stänger samt harpan (se
d. o. Tekn.). I
spira’lsepa-r a t o r n, som spec. användes för
kol, får godset falla utmed en
skruvformig ränna, varvid
cen-trifugalkraften separerar kornen
efter tyngd och storlek.
Vind-siktar användas för lätt
och torrt material, t. ex.
spannmål; deras verkningssätt
grundar sig därpå, att partiklar av
viss spec. v. och storlek kunna
hålla sig svävande i en luftström
av given styrka. Till fasta S.
kunna även räknas fasta härdar
och vissa sättmaskiner (jfr
Anrikning), som bearbeta
material, sorterat efter
fallhastigheten i vatten. — 2) Vid rörliga
S. åstadkommes godsets rörelse
av S. själv. Cyl i’ nder
siktar 1. t r o’m 1 ar äro
cylindriska 1. koniska, roterande S., med
en mantel av sållplåt 1. siktduk.
De användas såväl för grovt
gods (malm, makadam) som fint
(mjöl). Horisontella 1. lutande
plansiktar 1. skaksåll,
för gods av växlande slag,
bestå av siktplåtar 1. -dukar,
insatta i ramar, vilande på 1.
upphängda i träfjädrar, och sättas i
svängande rörelse medelst
vev-stake och excenter. R u 1 1 h a r
-pan, för grövre gods, består av
ett antal efter varandra lagda
parallella axlar, var och en
försedd med på lika avstånd
sittande, excentriska, fasta
kamskivor, där ena axelns skivor
delvis ingripa mellan den följandes.
Godset frammatas genom
axlarnas likriktade rotation. Det
genomfallande godsets kornstorlek
bestämmes av avståndet mellan
skivorna.
Sikte (av mlty. sihte, anblick,
etym. besläktat med se), se
Rikt-medel.
SikuTer, urinvånare på
Sicilien (jfr d. o. sp. 503).
Sfkyon, forntida grekisk stad
nära Korint, upplevde omkr. 600
f. Kr. en storhetstid under
tyrannen Kleistenes och var omkr. 500
f. Kr. säte för en berömd
bild-huggarskola och på 300-t. f. Kr.
för en ansedd målarskola.
Sil, socken i Skarab. 1., jämte
Kinne-Kleva (och framdeles
Husaby, Skälvum och Ova) pastorat
i Skara stift. 270 inv.
Silarna, Västra Silen (47
kvkm.) och östra Silen (44
kvkm.), insjöar på gränsen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
