Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigtunastiftelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Sigtunastiftelsen—Sigurd
542
Sigtuna. T. v. Mariakyrkan. — T. h. S:t Olofs ruin.
natläroverk för gossar, ännu blott
t. o. m. ring 1) och Svenska
kyrkans lekmannaskola. S. bildar
jämte S :t Olof, S :t Per, Vassunda
och Haga pastorat i Uppsala stift.
— Historia. S. torde ha anlagts
vid 1000-t:s början av Olof
Skötkonung på en utmark till
kungsgården (Forn-) Sigtuna (nuv.
Signildsberg). Här upprättade
samme konung ett mynthus (se
Mynt sp. 429). Staden, som
övertog det gamla Birkas handel
med Friesland och Ryssland, blev
från början ett kristet
missions-centrum i Svealandskapen. Senast
omkr. 1060 upprättades i S. ett
biskopssäte, som på 1130-t.
flyttades till Gamla Uppsala. Omkr.
1187 förhärjades S. svårt av
estniska sjörövare, varefter stadens
handel började avta. Uppkomsten
av nya städer i Mälardalen (t. ex.
Stockholm) var dock främsta
orsaken till S: s tillbakagång. Sedan
reformationstiden har S. varit en
obetydlig ort, som först under de
senare åren åter börjat gå framåt,
främst tack vare dit förlagda
undervisningsanstalter.
Sigtunastiftelsen, en 1915
grundad, enskild institution med
uppgift ”att stödja och bereda hem
åt frivilligt arbete för luthersk tro
och kyrklig bildning”. S: s
huvudbyggnad (se ill. till
Folkhögskola sp. 255), uppförd av J.
Åkerlund och invigd 1918, ligger
på en höjd vid Sigtuna. S.
bedriver skolverksamhet och annan
undervisning (folkhögskola från
1917; 10-dagars sommarkurser
vartannat år med föreläsningar
över teologiska och sociala
ämnen ; humanistiskt gymnasium
från 1926, avsett att bli ett
inter-natlyceum med 4 ringar jämte 2
förberedande klasser). S. har även
ett rekreationshem. Föreståndare
är M. Björkquist.
Sigurd, två norska konungar.
Mest känd är S. Jorsalafar,
Magnus Barfots son, konung 1103
—30. S. anträdde 1107 ett korståg
till Palestina (därav hans
tillnamn; jfr J o r s a 1 a). Han
vinnläde sig spec. om kyrkans
utveckling (jfr Norge sp. 1005) och
företog 1123 1. 1124 ett
härjnings-och korståg till Småland
(”Kalmar leding”).
Sigurd, se Hedenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
