Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Servera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Servera—Servitut
442
1553, spansk humanist och läkare.
S. gjorde sig känd genom sina
medicinska rön och upptäckte
bl. a. lilla kretsloppet (jfr
Blodomlopp sp. 100). Han riktade
redan 1531 ett skarpt angrepp
mot treenighetsläran och
sammanfattade i det anonymt utgivna
arbetet Christiani’smi Restitu’tio
(1553) sin kritik av kyrkoläran.
Genom en lärjunge till Calvin
angavs nu S. för inkvisitionen ss.
sannolik författare, fängslades
men lyckades fly och begav sig då
till Genève. Calvin lät emellertid
döma honom till döden, varpå S.
levande brändes (Calvin skall enl.
uppgift ha yrkat på ett mildare
dödssätt).
Serve’ra (av lat. servi/re,
tjäna), lägga för, hälla i, passa
upp (vid bordet), duka fram.
Servet [-vä’], se S e r v e d e.
Serve’tt (fr. serviette, av lat.
servi’re, tjäna), liten duk av
linne (1. papper), vilken vid
måltid användes som skydd för
kläderna samt att torka munnen och
händerna med. — S. användes
under medeltiden endast av de
förnämaste och anses ha blivit allmänt
brukliga i Europa först mot
slutet av 1500-t.; de voro då mycket
större än nu. Ett slags
föregångare var den s. k. ”knivduken”,
vilken användes av flera personer.
Service [so’vis], Robert, f.
1874, engelsk författare. S., som
tidigt emigrerade till Kanada,
förde länge i vilda västern ett
äventyrligt liv, som han skildrat
i romaner (bl. a. The Trail of ’98,
1911; Guldgrävartåget anno 98,
1924) och en rad klangfulla, av
Kipling påverkade dikter (sv.
övers, i urval:
Guldgrävardik-ter, 1917). S. deltog som
sjuk-vårdssoldat i världskriget, från
vilket han hämtat motiv till
dikt
samlingen The rhymes of a
redeross man (1916).
Servigi’n, s e r v i g i n
-stropp, smidig stropp,
hoplagd och märlad (ej slagen) av
flera garn, användes bl. a., då
taljor skola påslås å rundhult.
ServiT (lat. serviTis, av
se’r-vus, slav), slavisk, krypande. —
Subst.: servil i’sm 1.
servili t e’ t.
Servi’s (fr. service, eg. tjänst),
borduppsats, tillbehör (glas-,
porslins-, silverkärl etc.) till ett
dukat bord; manskap, som
avdelats att handha en artilleripjäs
(kanonservis) 1. kulspruta.
Servisbox, se
Lednings-s y s t e m sp. 341.
Se’rviska muren, se R o m sp.
1254.
Servisledning, se Gasverk
sp. 1104 och
Ledningssystem sp. 341.
Servi’ter (lat. Se’rvi bea’tae
Mari’ae vi’rginis, Den saliga
jungfrun Marias tjänare), en 1233 i
Florens stiftad och 1255 stadfäst
munkorden (enl. augustinregeln),
1424 organiserad ss. den 5:e
tig-garorden. S. finnas särskilt i
Italien och Österrike. En kvinnlig
gren uppstod i Italien ornkr. 1280.
Servitri’s, se Servitör.
Servitu’t (av lat. se’rvitus,
slaveri, osjälvständigt tillstånd).
Civilr. ”Besvär och last”, som till
förmån för en fastighet (den s. k.
härskande fastigheten) vilar å
en annan fastighet (den s. k.
tjänande fastigheten) eller m. a. o.
rättighet för innehavaren av en
fastighet att till förmån för denna
utöva visst begränsat förfogande
över en annan fastighet. Den
svenska rättens S., reglerat i lag
14 juni 1907, är således ett s. k.
rea’lservitut, till
skillnad från det i utländsk rätt
förekommande person a’ 1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
