Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sej ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Sekreta utskottet—Sekreterare
376
denna. Jfr Exkret och
Körtlar. — Bot. Några skarpa
gränser mellan exkret, upplagsnäring
(jfr d. o.) och S. kunna ej
upp-dras, enär många hithörande
ämnens funktion inom
växtkroppen växlar 1. ej är närmare
känd. Hartser, eteriska oljor,
garvämnen m. m. kunna
betecknas än som exkret, än som S.,
slem än som upplagsnäring, än
som S., o. s. v. Typiska S. äro
bl. a. de matsmältningsvätskor,
som avsöndras av insektätande
växters fångstapparater. Som S.
betecknas vanl. även
blommornas honung o. a. av glandler
(jfr d. o.) avsöndrade ämnen,
även vatten från hydatoder. F. ö.
växla de botaniska definitionerna
på S. och exkret. Ofta betecknas
ss. S. ämnen, som av s. k.
sekretceller avsöndras utåt 1. i
hålighe-ter i växten
(sekretbehållare; se d. o.), medan
exkret-celler upplagra exkret i sitt inre,
men termerna S. och exkret
begagnas även i annan betydelse.
Sekreta utskottet, fordom det
främsta utskottet av svenska
riksdagen. Det tillsattes första
gången 1627, då Gustav II Adolf
underställde det sina hemliga
utrikespolitiska planer, och blev
snart en stående institution vid
riksdagarna och även vid s. k.
utskottsmöten. Det utgjordes av
ombud blott för de tre högre stånden
och tillsattes urspr. av konungen
men under frihetstiden liksom
under 1600-t:s
förmyndarregeringar av stånden. Allteftersom
riksdagens makt steg under
frihetstiden, ökades S: s befogenheter
i än högre grad, då de viktigaste
ärendena, ss. de diplomatiska, i
stor utsträckning måste
undanhållas ståndens plena.
Frihetstidens S. blev en riksdag i smått
med ett flertal underavdelningar,
och det tillvällade sig självrådigt
en mängd ärenden av icke hemlig
natur (se R i k s d a g sp. 1155 f.).
En stark opposition mot S: s välde
uppstod inom det därifrån
utestängda bondeståndet och inom
mösspartiet, efter vars seger 1765
S:s befogenheter starkt
begränsades. Böndernas krav på tillträde
till S. medförde dock endast, att
viktiga ärenden stundom
hänskö-tos till fyrståndsutskott, ss. Stora
sekreta deputationen. I
anslutning till terminologin i R. F. av
1772 vann under gustavianska
tiden namnet Hemliga
utskottet hävd. Det blev nu mer
regeringen än utskottet självt,
som för att minska ständernas
inflytande sökte draga ärendena till
utskottet. Genom 1809 års R. F.
borttogs detta utskott, men det
kom till en del att motsvaras av
det i § 54 omtalade särskilda
utskott (”hemliga utskottet”), som
1921 omorganiserats till
utrikes-nämnden (se d. o.).
Sekretbehållare, hålrum i
växternas inre, i vilka sekret
(se d. o.) avlagras genom
avsöndring från kringliggande
vävnader. S. kunna ha form av
rundade behållare 1. långsträckta
sekretgångar. De bildas
därigenom, att mellanrum uppkomma
mellan angränsande sekretceller
och sedan tillväxa (schizoge’na
S.), 1. därigenom, att sekretceller
flyta sönder till en hålighet
(1 y s i g e’n a S.). IS.
upplagras vanl. gummi, slem, eterisk
olja 1. harts. S. kunna vara
utmärkande för hela familjer 1.
större växtgrupper, ss. rundade
oljebehållare hos Myrta’ceae och
Ruta’ceae, slemgångar och -celler
hos Malva’les, hartsgångar hos
barrträden, etc.
Sekrete’rare (mlat.
secreta’-rius, eg. person, som har sekretet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
