Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Segling
358
segling tillryggalägger på en bog
mellan två vändningar (jfr
Vända), kallas slag. En båt,
som seglar i vindens riktning,
sä-ges länsa. Då vindriktningen är
mellan akterlig och tvärs 1. då
man har vinden på låringen,
sä-ges båten s 1 ö r a. De olika
benämningarna å vindriktningar i
förhållande till båten framgå av
fig. 1, som föreställer
babords-halvan av en båt med inritat
vinddiagram, en halvcirkel
uppdelad i 16 s. k., streck, (vartannat
är utritat i fig.), dels i ett antal
vid periferin numrerade sektorer.
Då vinden blåser mot båten inom
sektor 1, säges båten segla med
platt 1. nära platt akterlig vind,
sektor 2 med akterlig vind,
sektor 3 med låringsvind, sektor 4
med vinden in akter om tvärs,
sektor 5 med vinden tvärs 1. nära
tvärs in (halv vind), . sektor 6
med vinden in för om tvärs,
sektor 7 bidevind. Då vinden
kommer rätt för ifrån, säges den vara
stick i stäv. Man kan även
benämna vindriktningen med hjälp
av nämnda streckindelning, t. ex.
med vinden in 2 streck på
låringen 1. 1 streck akter om tvärs. —
Vindens framdrivande verkan
framgår av fig. 2, som
schematiskt framställer en för b a
-bords halsar (jfr
Babord och Styrbord)
seglande båt med vinden tvärs in om
babord. Båtens babordssida är i
detta fall lovartsida,
styrbordssidan läsida. Båtens köllinje
markeras med AB, seglet med YY
och den verkliga vindens
Fig. 2.
Fig. 3. Fr. v. Spri-, loggert- och
gunter-segel.
riktning och styrka med VO.
Genom båtens fart, markerad med
linjen VS, kommer den på seglet
verkande vinden, den s. k.
skenbara vinden, betecknad med
SO, mera förifrån. Denna vind
kan tänkas uppdelad i två
kom-posanter: SP, parallell med seglet
och utan verkan, samt PO,
vinkel-rät mot seglets yta. Denna linje
PO representerar det på seglet
verksamma vindtrycket. Detta
tryck kan åter uppdelas i två
krafter: PC, vinkelrät mot
köllinjen och motverkad av båtens
avdriftsmotstånd, samt CO,
parallell med båtens köllinje och
motverkad av båtens långskepp
smotstånd. Båtens rörelse kommer att
gå utefter en behållen kurslinje
KK. Avvikelsen i kurs mellan
kölriktningen AB och den
behållna kursen KK betecknas med
vinkeln a, som kallas a v
-driftsvinkel, och växlar
mellan 3° och 10°. Genom
aero-dynamiska försök har numera
utrönts, att ett segels
framdrivande verkan till ung. lika stor
del beror på det vacuum, som
uppstår på seglets läsida, som på
vindens direkta tryckverkan.
Segel hissas medelst fall (se d. o.)
och inställas i lämplig vinkel
genom brassar och skot (vid
råsegel) 1. enbart skot (vid
snedsegel). Vid teoretiskt riktig
skot-ning bör seglet halvera vinkeln
mellan köllinjen och den sken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
