Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönbrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Schönbrunn—v. Schönthan
306
tidigare produktion företrätt
växlande stilarter. I ungdomsverken
en romantiker, skrev han under
påverkan av Wagner, Liszt och
Strauss bl. a. stråksextetten
Verklärte Nacht (även bearb. för
stråkorkester) samt vid. de till
fakturen ytterligt komplicerade
verken Gurrelieder för soli, kör
och orkester och den symfoniska
orkesterdikten Pelleas och
Meli-sande. De följande
tonsättningarna (två stråkkvartetter, en
kammarsymfoni m. m.) bilda
övergången till en ny stilart, i
vilken åsidosättas gängse begrepp
om melodi, rytm och harmoni
(atonal musik). Resultat av
detta skrivsätt äro pianostycken
samt scenverken Erwartung, Die
glückliche Rand samt Pierrot
lu-naire. S. har även skrivit en
Har-monielehre (1911), där han bl. a.
gjort gällande, att skillnaden
mellan konsonans och dissonans
endast är graduell.
Schönbrunn [-bro’nn], stort
f. d. kejserligt lustslott strax s.v.
om Wien, påbörjat 1695 av J. B.
Fischer v. Erlach, fullbordat på
1740-t. av Nic. Pacassi. I den
ståtliga parken ligger den s. k.
Glorietten, en lång, öppen
kolonnhall, uppförd 1775.
Schö’nebeck, stad i prov.
Sach-sen, Preussen, vid Elbe, s.ö. om
Magdeburg. Saltverk. 21,000 inv.
Schö’neberg [-bärå], B e r
-1 i n - S., ingår i Gross-Berlin.
Betydande industri. 180,000 inv.
Schö’ne Seele [seTe] (ty.,
skön själ), av Goethe (i
anslutning till det liktydiga ”belle åme”
i Rousseaus La nouvelle
Hé-loise) präglat uttryck, använt
som beteckning dels för en vek,
känslig, ofta mystiskt religiös
personlighet, dels för en person,
som söker forma sitt liv estetiskt,
till ett harmoniskt ”konstverk”.
Schö’nfeld [-fällt], Eduard,
f. 1828, d. 1891, tysk astronom,
observatoriechef i Mannheim 1859
och i Bonn 1875, kompletterade
Bonner Durchmusterung (se A r
-gel ander) med Südliche
Durchmusterung till 23° sydlig
deklination (133,659 stjärnor).
Schö’ngeist [-gajst], ty.,
skönande, person, som vill lysa
(”snobbar”) med vittra och konstnärliga
intressen.
Schö’nherr, Karl, f. 1869,
österrikisk läkare, författare,
teaterchef i Graz 1921. S. har med
motiv från sin hembygd Tyrolen
skrivit noveller och talrika,
tekniskt fulländade dramer (bl. a.
Erde, 1907; Glaube und Heimat,
1910; För hem och tro, uppf. i
Sthlm 1912; Der Weibsteufel,
1915; Kvinnodjäfvulen, uppf. i
Sthlm 1916), i vilka han
framträder som en naturalistisk
bondediktare.
Schö’nheyder [-häjder],
Kristian Gottlieb Fredrik,
f. 1874, norsk nationalekonom och
skönlitterär författare, 1912
docent vid tekniska högskolan i
Trondhjem. Bland hans arbeten
märkas Virksomhed og ökonomi
(1910) och Teoretisk og politisk
ökonomi (1913).
Schöni’t,
kaliummagnesium-sulfat, förekommer som mineral
vid Stassfurt men tillverkas i
stor skala fabriksmässigt och
användes som gödselmedel och till
framställning av kaliumsulfat.
v. Schö’nthan, Franz, f.
1849, d. 1913, österrikisk
författare, bekant för sina populära
lustspel, bl. a. det tills, med G. v.
Moser skrivna Krieg im Frieden
(1880; Krig i fred, uppf. i Sthlm
s. å.) och det med brodern Paul
v. S. författade Der Raub der
Sa-binerinnen (1885; Sabinskornas
bortröfvande, uppf. i Sthlm s. å.).
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
