Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Schweiz (Press. Historia—800-t.)
284
Byn Sisikon vid Vierwaldstättersjön i kantonen Uri.
historiskt museum, som i likhet
med historiska museet i Bern,
Musée d’Art et d’Histoire i Genève
och Schweizerisches
Landesmuse-um i Zürich omfattar stora
kulturhistoriska samlingar. —
Särskilt Bern och Genève äro säte för
ett flertal internationella
institutioner, främst N. F. -— Press. Som
de förnämsta tidningarna kunna
nämnas Journal de Genève, Neue
Zürcher Zeitung, Der Bund samt
Basler Nachrichten. S. har flera
internationellt betydande
tidskrifter, de flesta franskspråkiga.
— Historia. Arkeologiska
lämningar äro i S. särskilt talrika
från brons- och järnåldern (se
dessa ord samt P ål by ggn a
-der). Åtminstone den senare
järnålderskulturen (4: e—1: a årh.
f. Kr.) torde ha uppburits av
keltiska folkstammar, av vilka
hel-vetierna blevo bofasta där omkr.
100 f. Kr. och besegrades av
Caesar 58 f. Kr. De v. och s.
delarna med sina viktiga alppass
erövrades av romarna omkr. 15
f. Kr., varefter de snabbt
koloniserades. På 300-t. e. Kr.
inträngde kristendomen från v.
Från 400-t. medförde
folkvandringarna upprepade ödeläggelser
och germanska invasioner. 536
införlivades hela nuv. S. med
frankernas rike. Kärnan av dess
befolkning utgjordes dock av
ale-mannerna, som från mell. S.
trängde fram även i ö., där dock
romersk kultur och latinskt språk
länge bibehöllo sig. I v. kvarblev
en romaniserad burgundisk
befolkning. Kristendomen befästes
på 600-t. av iriska apostlar.
Bis-kopsdömen (Basel och Konstanz)
samt talrika kloster (bl. a. S:t
Gallen) anlades. — Efter
Fran-kiska rikets upplösning på 800-t.
delades alpländerna mellan övre
Burgund och Schwaben (se d. o.),
som från 1033 båda tillhörde
Tysk-romerska riket. S.
förvaltades genom fogdar och grevliga
riksvikarier, av vilka släkten
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
