Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweitzers reagens - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Schweiz (Ytbildning)
272
losa (jfr Kon st silke sp.
1136),
Schweiz [sjväjts; ty. utt.
sjvajts], ty. die Schweiz, fr.
Suisse, ital. Svizzera, lat.
Eelve’-tia, Schweiziska
Edsförbundet, förbundsrepublik i
Mellan-Europa. S., som ligger
mellan 47° 49’ och 45° 49’ n. br.
samt 5° 57’ och 10° 30’ ö. 1., är
en inlandsstat, gränsande till
Tyskland i n., Österrike och
Liechtenstein i ö., Italien i s. och
Frankrike i v. 41,295 kvkm. 3,9
mi 11. inv. (95 per kvkm.).
Kantoner och halvkantoner
kvkm.
1,000-t
inv.
inv. per
kvkm.
Zürich, fr. Zurich.... 1,729 539 311
Bern, fr. Berne....... 6,884 674 98
Luzern, fr. Lucerne .... 1,492 177 119
Uri................... 1,074 24 22
Schwyz................. 908 60 66
Unterwalden
Obwalden................ 493 18 36
Nidwalden............... 275 14 51
Glarus, fr. Glaris..... 691 34 49
Zug.................... 240 32 131
Fribourg, ty. Freiburg . . .1,670 143 86
Solothurn, fr. Soleure . . . 791 131 165
Basel, fr. Båle
Basel-Stadt...................... 37 141 3,803
Basel-Land...................... 427 82 193
Schaffhausen, fr. Schaffhoztse 298 50 169
Appenzell
Appenzell-Ausser-Rhoden 242 55 228
Appenzell Inner-Rhoden . 173 15 85
Sankt Gallen, fr. Saint-Gall 2,014 296 147
Graubünden. fr. Les Gri-
sens. ital. I Grigioni, rä-
torom. Ils Grischuns . . 7,114 120 17
Aargau, fr. Argovie .... 1,403 241 172
Thurgau, fr. Thurgovie . . 1,006 136 135
Ticino, ty. Tessin... 2,813 152 54
Vand. ty. Waadt...... 3,209 318 99
Valais. ty. Wallis... 5,235 128 24
Neuchätel, ty. Neuenburg . 800 131 164
Genève, ty. Genf....... 282 171 606
Ytbildning. S. kan indelas i tre
huvudområden, som sträcka sig i
s.v.—n.ö. riktning. J u r a o m
-rådet (12 % av S.) uppvisar
av huvudsaki. juraformationens
kalkstenar uppbyggda, parallella
veckbildningar (se Jura 1), som
i Mont Tendre nå över 1,680 m.
Längddalarna mellan kedjorna
äro breda, tvärdalarna trånga. De
högre delarna ha skogs- och
betesmarker, medan dalarna äro
uppodlade. Mellan Jura och Alperna
ligger S c h w e i z i ak a
mittlandet (30 % av S.), bestående
av sandsten (molass), som
avsatts i hav och insjöar under
mellersta tertiärtiden, samt däröver
moränbildningar och
smältvat-tensavlagringar från istiden.
Floderna från bergen i s.ö. ha
utbildat djupa dalar och upplöst
mittlandet i en kullterräng, som
längst i n.v. blir mera jämn.
Alpområdet upptar 58 % av
S:s yta. Dess gräns mot
mittlandet är blott delvis markerad,
då veckningen tonar ut så
småningom inom molassområdet. Här
når Rigi 1,800 m. S. om denna
zon följer en annan av
tidig-tertiära sandstenar och skiffrar
(flysch), vars berg ha de bästa
alpbetena. Längre söderut finnas
paleozoiska, mesozoiska och
ter-tiära sand- och kalkstenar,
märg-lar och skiffrar. De utgöra det
s. k. helvetiska
överskjutningstäcket, som har sin rotzon mellan
de delvis av granit och gnejs
bestående centralmassiven Aar och
S:t Gotthard och längs nuv.
Rhönedalen till Mont
Blancmas-sivet. De av Rhöne, Aar, Reuss,
Linth. och Rhen utbildade
tvärdalarna dela denna zon i flera
grupper (se Alperna sp.
325 f.). S. om centralmassiven
utbreder sig det s. k. penninska
överskjutningstäcket, som består
av gnejs och starkt omvandlade
lager från paleozoisk tid till
tertiär (skiffrar) och pressats upp
ur rotzonen vid de italienska
sjöarna, ö. om linjen s.ö.
Bodensjön—Comosjön vidtar det
östalpina överskjutningstäcket. Det
består av kristalliniska bergarter,
Ord. som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sjv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
