Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlüter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Schmidt
244
de arbetet Der Einzige und sein
Eigenthum (1845; sv. övers. 1910
—11) förfäktade S. en ytterligt
-gående individualism med helt
förnekande av all samhällelig
rätt gentemot individen. Genom
sin strävan att ersätta
samhällsinstitutionerna med fria
föreningar blev han en förelöpare till den
moderna anarkismen och spelade
en viss roll för socialismen genom
sitt hävdande av proletariatets
rätt till kamp för sina strävanden.
— 3. Julian S., f. 1818, d.
1886, tysk litteraturhistoriker och
publicist, drev en energisk
propaganda för en realistisk diktning
med liberal tendens, samt utgav
bl. a. Geschichte der deutschen
Nationalliteratur im 19.
Jahr-hundert (2 bd, 1853; utvidgad
uppl. Geschichte der deutschen
Literatur seit Lessings Tod, 3 bd,
1865—67). — 4. Julius S., f.
1825, d. 1884, tysk astronom,
1858 chef för observatoriet i
Aten, mest bekant för sin stora
månatias (1878). — 5.
Valdemar S., f. 1836, d. 1925, dansk
orientalist och arkeolog, erhöll
professors namn 1869, docent i
Köpenhamn 1882—1922,
huvudsaki. verksam inom egyptologin.
— 6. Johannes S., f. 1843, d.
1901, tysk språkforskare, prof, i
jämförande språkvetenskap i Graz
1873, i Berlin 1876. S:s Die
Ver-wandtschaftsverhältnisse der
in-dogermanischen Sprachen (1872)
har haft stor betydelse för
uppfattningen om de indoeuropeiska
språkens släktskapsförhållanden.
— 7. E r i c h S., f. 1853, d. 1913,
tysk litteraturhistoriker, prof, i
Wien 1880, flyttade 1885 till
Weimar (där han ordnade det
s. å. upprättade Goethe- und
Schillerarchiv), prof, i Berlin
1887. S. har bl. a. bedrivit
forskningar över Lessing (om
vil
ken han skrivit sitt huvudarbete,
Lessing. Geschichte seines Lebens
und seiner Schriften, 2 bd, 1884—
92; 3:e uppl. 1909) och modern
tysk litteratur men framför allt
ägnat sig åt studiet av Goethe;
bl. a. upptäckte han 1888
Ur-Faust (jfr Goethe). — 8.
Otto Ernst S., f. 1862, tysk
författare under pseud. Otto
E r n s t, folkskollärare
1883—-1901. S. har skrivit dikter och
tendentiösa dramer (Flachsmann
als Erzieher, 1901; uppförd i
Sthlm 1902) men främst vunnit
framgång med älskvärda,
småborgerliga noveller och romaner
(Asmus Sempers Jugendland,
1904; Asmus Sempers
ungdoms-land, 1907). — 9. Robert S., f.
1864, tysk socialdemokratisk
politiker, 1893—1903
medarbetare i Vorwärts, led. av riksdagen
1893—98 och sedan 1903, av
nationalförsamlingen 1919—20. S.,
som varit led. av
fackföreningarnas centralstyrelse, har särskilt
ägnat sig åt deras socialpolitiska
verksamhet. S. var
livsmedels-minister 1919, ekonomiminister
1919—20 och 1921—22 samt
hösten 1923
återuppbyggnadsminis-ter. — 10. Carl S., f. 1868, tysk
evangelisk teolog, prof, i Berlin
1909, framstående kännare av
den gammalkyrkliga, spec.
kop-tiska litteraturen, jämte v.
Har-nack från 1907 redaktör för den
stora publikationsserien Texte
und Untersuchungen zur
Geschichte der altchristlichen
Literatur. — 11. Franz S., f. 1874,
österrikisk tonsättare, sedan 1925
ledare för statskonservatoriet i
Wien, har bl. a. tonsatt operorna
Notre Dame (1914) och
Frede-gundis (1922), symfonier samt
kammarmusik. — 12.
Johannes S., f. 1877, dansk botanist
och oceanograf, 1910 chef för
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
