Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saumarez ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Saumarez—de Saussure
174
Skelett av en art Sauropterygia. Längd 3,a- m
Michigan, För. Stat., öppnad
1855, har ersatts av fyra
moderna, byggda 1881—1919. En annan
S., i prov. Ontario, Kanada,
öppnades 1895. Ehuru kanalerna äro
isbelagda 100—120 dagar av året,
utgöra de jordens mest
trafikerade kanalsystem. Genom samtliga
transporterades 1923 85 mill. ton
varor (huvudsaki. järnmalm och
kol), därav genom För. Stat:s 83
mill. ton.
Saumarez [såhnøris], James,
baron de S., f. 1757, d. 1836,
engelsk amiral. S., som deltog i
Nordamerikanska frihetskriget
samt franska revolutions- och
Napoleonskrigen, var befälhavare
över de brittiska expeditionerna
till Nord- och Östersjön 1808—13,
då han till en början understödde
Sverige i kampen mot Ryssland.
Sedan Sverige av Napoleon I
tvungits att formellt bryta med
England 1810, verkade han i
samförstånd med svenskarna för
upprätthållande av förbindelserna,
Saumur [såmy’r], stad i dep.
Maine-et-Loire, v. Frankrike, vid
Loire. Medeltidsslott och vackra
kyrkor, främst
Notre-Dame-de-Nantilly från 1100-t. Berömd
ridskola, upprättad 1768. 14,000 inv.
Sauroptery’gia, svanödlor,
en grupp Kräldjur, som levde
i haven nära kusterna under
me-sozoiska eran. Vissa S. voro blott
c:a 2—3 dm. långa, andra, ss.
Plesiosau’rus, 3—5 m.,
Elasmo-sgu’rus, vars hals var nästan 3
ggr så lång som bålen, c:a 13 m.
Genom sin korta, klumpiga bål,
sina breda, fenlika extremiteter
samt korta stjärt, som aldrig
begagnades som rörelseorgan,
påminna S. något om
havssköldpad-dor, ehuru deras anpassningstyp
eljest torde böra jämföras med
delfinernas. De äldsta S. visa
tydliga spår efter sin härstamning
från landdjur; de från mesozoiska
erans slut (påträffade bl. a. i
Skånes kritformation) äro mera
extrema havsformer.
de Saussure [dø såsy’r]. 1.
Horace Bénédict de S., f.
1740, d. 1799, schweizisk
naturvetenskapsman, prof, i Genève
1762, studerade glaciärer och
uppfann bl. a. hårhygrometern.
— 2. T h é o d o r e de S.,
f. 1767, d. 1845, den föreg:s son,
schweizisk växtfysiolog, prof, i
Genève, införde i fysiologin
kvantitativt kemiska arbetsmetoder,
undersökte bl. a.
mängdförhållandet mellan vid
kolsyreassimila-tion och andning avgivna och
upptagna gaser (koldioxid och
syre) och fann, att en väsentlig
del av högre växters näring
hämtas ur luften (se vid. F o t o
-kemi). — 3. Ferdinand
de S., f. 1857, d. 1913, den föreg:s
brorsons son, schweizisk
språkforskare, prof, i Genève 1892. S:s
främsta verk är det för
kännedomen om de indoeuropeiska
språkens vokalförhållanden
grundläggande arbetet Mémoire sur le
sy-stème primitif des voyelles dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
